Ledare »Tur att du inte har kort kjol på dig i dag. Jag är så jävla kåt att jag blivit tvungen att knulla dig« – ett år efter #metoo-uppropet inom Handels kommer förslag på åtgärder, men jobbet är inte klart förrän de har förverkligats. Det verkliga förändringsarbetet börjar nu!
Det går inte att tillräckligt understryka vad alla vittnesmål som exploderade med Metoo-rörelsen har betytt för det evighetslånga arbetet för en jämställd och jämlik värld.
Särskilt betydelsefullt har det varit att lyfta blicken från de individuella erfarenheterna och förövarna till de förtryckande strukturer som verkar både öppet och i det fördolda.
Bransch efter bransch samlade in och publicerade yrkesspecifika vittnesmål och upprop. Så här ser våra liv ut, nu får det räcka, sa de alla.
För ett år sedan publicerades uppropet #obekvämarbetstid i handelsanställdas förbunds medlemstidning. Ett upprop som samlat kvinnors och transpersoners vittnesmål om sexuella trakasserier, övergrepp och hot mot dem som handelsanställda. Som det här: »En av mina gamla chefer sa till mig ›Tur att du inte har kort kjol på dig i dag. Jag är så jävla kåt att jag blivit tvungen att knulla dig.‹«
I går på årsdagen av uppropet släpptes rapporten #Obekvämarbetstid – en rapport om #metoo-uppropet inom handeln. Rapporten beskriver hur kunder, chefer, kollegor, leverantörer och säkerhetspersonal trakasserar och kränker.
När bryter man mot arbetsplats- policyn att kunden alltid har rätt – vid ett sexuellt skämt, en lång blick på brösten eller vid att torka bort sperma i ett omklädningsrum
Det är en viktig rapport, som belyser en problematik som inte är typisk enbart för handelsanställda, utan för många branscher. Det handlar inte bara om kön, det handlar också om makt och klass. Och det handlar om otrygga anställningar.
I höstas visade en rapport från Arbetsmiljöverket att 16 procent av kvinnor med tidsbegränsade anställningar har blivit sexuellt trakasserade under en 12-månadersperiod, jämfört med tio procent för fast anställda kvinnor. Bland män med tidsbegränsade anställningar har sju procent angett att de utsatts. Bland handelsanställda uppger 21 procent att de blivit sexuellt trakasserade, att jämföra med sex procent på hela arbetsmarknaden.
Diskrimineringslagen säger att den som utsatts för trakasserier har upplysningsskyldighet. Men hur mycket vågar man säga emot, när en protest mot en hand på rumpan kan innebära att ens vikariat inte förlängs eller att man inte får de extra timmar som behövs för att få månaden att gå ihop?
När bryter man mot arbetsplatspolicyn att kunden alltid har rätt – vid ett sexuellt skämt, en lång blick på brösten eller vid att torka bort sperma i ett omklädningsrum, vetandes att samma kund kommer tillbaka imorgon?
Trots den bedrövelse som infinner sig av rapporten #Obekvämarbetstid – en rapport om #metoo-uppropet inom handeln ger den också hopp om framtiden.
Rapportförfattarna presenterar en rad förslag på åtgärder som om de genomförs kommer att göra skillnad. Det handlar bland annat om att inkludera sexuella trakasserier och övergrepp i den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön, se över lagstiftningen så att sanktioner genomförs mot de arbetsgivare som inte sköter ovan nämnda arbetsmiljö och att göra det möjligt att porta trakasserande och hotfulla personer från butikerna med hänvisning till de anställdas rätt till en trygg arbetsplats.
Ingen kan längre låtsas som att problemet med sexuella trakasserier inte finns, nu ska bara åtgärderna börja verkställas också.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
