Riktningen är helt rätt. Men framtiden kommer kräva betydligt kraftfullare satsningar.
17 budgetar hann alliansen få igenom i riksdagen. Budgetar där pengar togs från landets fattiga och gavs till de rika. Det låter som en omvänd Robin Hood-politik – och tittar man på de senaste årens fördelningsprofil är det precis så det har sett ut.
Under Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har vi vandrat längs ojämlikhetens väg. Den politik som alliansen en gång vann val på har dessutom visat sig misslyckad. Arbetslösheten har inte sjunkit under arbetslinjen. I stället har människor slagits ut från samhället. De som tidigare kunde få a-kassa eller sjukersättning har tvingats till socialbidrag. Otryggheten på arbetsmarknaden känner snart sett varje ungdom till – och säg den som egentligen vågar blir sjuk i dagens Sverige.
I mer ekonomiskt krassa resonemang handlar det om att svensk ekonomi inte vuxit sedan 2007 – och att vi tappat i konkurrenskraft. Det samtidigt som Sverige har sjunker jämfört med andra länder i hur stor andel av befolkningen som har en högskoleutbildning.
När regeringen på onsdagen presenterade vårbudgeten var det därför flera välkomna besked. För första gången på åtta år kommer nu fattiga att få mer än de rika – och kvinnor få mer än män.
Flera av förslagen är helt nödvändiga för att börja läkningen av de sår som rivits upp i den svenska välfärden under det borgerliga styret.
Att taket i a-kassan äntligen höjs efter tretton år är en fråga om anständighet och kommer att förbättra villkoren för de som drabbas av arbetslöshet. Men vad som saknas är enklare regler för att kvalificera sig till a-kassan. Som det är i dag är det långt mycket färre än hälften av de arbetslösa som överhuvudtaget når upp till de höga krav som alliansens satte.
Görs inget åt den problematiken kommer vi fortsätta se arbetslösa som behöver söka sig till socialkontoren.
Andra prioriteringar visar på steg åt rätt riktning: Satsning på järnvägsunderhåll, höjt underhållsbidrag, höjt bostadstillägg för pensionärer, ökade anslag till kvinnojourer, mer personal i äldreomsorg och fler utbildningsplatser.
Det här är ett epokskifte.. Men ett försiktigt sådant. I viss mån får det förstås utifrån vårbudgetens begränsade ramar. Därför bli satsningar på arbetsmiljö och utbildningsplatser lägre än vad det hade blivit om regeringens budget gått igenom i höstas.
Riktningen är helt rätt. Men framtiden kommer kräva betydligt kraftfullare satsningar.
För det saknas inte utmaningar. Regeringen har som mål att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU till 2020. Men ännu saknas reformerna för att nå dit. I vårbudgeten är prognosen att Sverige kommer att ha en arbetslöshet på 6,7 procent år 2017. Jämfört med hur det ser ut i Europa i dag skulle då fortfarande tio EU-länder ha lägre arbetslöshet än Sverige.
Finansminister Magdalena Andersson utlovade på dagens presskonferens nya förslag för fler jobb i höstens budget. Det är något extraordinärt som krävs. För även om regeringen skulle våga satsa på betydligt större investeringar än vad man hittills visat intresse för kommer i praktiken nära halva mandatperioden ha passerat innan politiken är på plats.
Ett epokskifte är vad Sverige behöver. För att nå hela vägen fram kommer regeringen att behöva ta betydligt större steg på vägen mot jämlikhet än vad den gjorde i går. Förväntningarna på höstbudgeten kommer att vara mycket höga. Så kavla upp ärmarna Andersson, du har ingen tid att förlora.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
