Medan ekonomin går på lågvarv och politikerna snålar har storbankerna vinstfest. Och det är du som står för notan.
Under de kommande veckorna presenterar de fyra storbankerna – Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank – sina helårsrapporter.
Deras samlade vinst under 2014 väntas landa på över 80 miljarder kronor. Vilket skulle räcka till att anställa 150 000 personer i offentlig sektor – för att ta ett exempel.
Om pengarna hade använts till att bygga skyddsvallar inför nästa finanskris skulle siffrorna sannolikt inte uppröra särskilt många. Men nu går merparten till aktieägarna – som kan se fram emot en rekordutdelning på hela 55 miljarder kronor.
Det är helt enkelt vinstfest i Banksverige. Och notan står du för, kära medborgare. Åtminstone om du sitter på ett bolån, vilket ju allt fler svenskar gör.
Sedan millennieskiftet har 200 000 hyresrätter ombildats till belånade bostadsrätter. Det som har byggts har främst varit sådant man måste låna för att flytta in i. Samtidigt har diverse avregleringar, akut bostadsbrist och rekordlåga räntor skruvat upp priserna.
Folk som bor i dessa sköna nya hem är numera skyldiga banker och bolåneinstitut svindlande 2 376 miljarder kronor. Till bankirernas stora glädje. Närmare hälften av bankernas utlåning bestod förra året av bolån, jämfört med 30 procent för 15 år sedan.
Med riksbankens räntesänkningar har också räntorna på bolån sjunkit. Men inte i samma takt. Bankerna har i stället roffat åt sig mer själva. Eller som Henrik Braconier på Finansinspektionen säger till Dagens Industri: ”Upplåningskostnaden för bankerna har fallit betydligt mer än utlåningsräntan och därmed har marginalerna ökat.”
I början av 2014 låg nettomarginalen (utlåningsräntan minus finansieringskostnaden och bankens övriga kostnader) på 0,6 procent enligt Riksbanken, vilket betyder att bankerna i snitt tjänade 6 000 spänn för varje utlånad miljon. Och marginalen tickade upp rejält under året, enligt Dagens Industris källor i finansvärlden.
Du som nyss köpt en tvåa i Stockholms innerstad och lånat 3 miljoner kronor till kalaset kommer därmed att bidra med runt 20 000 kronor till bankens vinstfest i år.
Den som inte känner sig så generös kan förstås försöka pruta på räntan – vilket ofta är möjligt för den som har en hög egeninsats, ett stort lån och en del investeringsäventyr bakom sig, det vill säga främst välbärgat folk.
Mindre bemedlade kan kanske välja statliga SBAB, som skapade rubriker i höstas genom att “chocksänka” räntan på bundna lån. Vilket förutsätter att det känns bättre att sponsra staten än Wallenbergarna. För även SBAB tjänar ju miljarder.
En del säger att det vore förödande om bolåneräntorna sjönk med Riksbankens styrränta mot botten. Att det skulle bygga på skuldberget och ge ytterligare bränsle till prisrallyt på bostadsmarknaden – tills det en dag smäller.
Men det finns andra sätt att förhindra en krasch än att låta bankerna suga ut folket – exempelvis tydliga amorteringskrav och ökat byggande av hyresrätter.
Ett byggande som för den delen kan finansieras genom en bankskatt.
Kent Werne, frilansjournalist och författare, redaktör för ”Den stora omvandlingen – en granskning av välfärdsmarknaden”
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
