Sveriges största friskolekoncern Academedia är till salu. Kent Werne ger en inblick i ett spekulationsobjekt värt 6 miljarder – eller inget alls.
”Vi har haft ögonen på utbildningsbranschen under längre tid och anser att det är en intressant bransch att vara delaktig i”, sa Harry Klagsbrun på EQT för fem år sedan.
Det var sommar, högtryck i den vinstdrivna välfärden och inte ett orosmoln på himlen. Så det Wallenberganknutna riskkapitalbolaget gav sig med liv och lust in i friskolebranschen. Academedia köptes ut från börsen för 2,5 miljarder kronor.
Academedia var då som nu Sveriges största friskolekoncern – en lönsam gigant som förra året omsatte över sex miljarder kronor och genererade en rörelsevinst på 450 miljoner – eller drygt 7 procent av intäkterna från stat och kommun.
Nu tycks dock intresset vara uttömt, och EQT har aviserat att de vill sälja.
Hänger beslutet ihop med regeringens och Vänsterpartiets planer på att stoppa vinstjakten? EQT förnekar att så är fallet. Och någon omedelbar ”risk” för ett vinststopp är det ju inte. Det parlamentariska läget talar snarare för att en eventuell lagstiftning dröjer till efter valet 2018.
Men att såväl EQT som Academedia lobbat och debatterat stenhårt mot försöken att begränsa friheten att tjäna pengar på friskolor tyder ändå på viss nervositet.
Helst vill man ut och bort och satsa stålarna på andra äventyr.
Kortsiktigt ägande är i och för sig legio i riskkapitalsvängen. Man brukar köpa ett företag, äga det i 3–8 år och sedan göra en ”exit”, som det heter.
Antingen genom att börsintroducera företaget, eller genom att avyttra hela rasket till en eller ett par spekulanter – inte sällan andra riskkapitalbolag.
Enligt planen med rejäl avans.
Ett riskkapitalbolags raison d’être är nämligen att skapa avkastning till delägarna och de som satsat pengar i uppköpsfonderna. Vilket kräver en årlig rörelsevinst, liksom att kapital obehindrat kan flyttas från Sverige till skatteparadis.
Vad lönsamheten anbelangar har den i Academedias fall hittills varit utmärkt.
Sedan EQT köpte koncernen 2010 har skolorna genererat omkring 1,8 miljarder i rörelsevinst – en lönsamhet som främst skapats genom lägre lärartäthet. Enligt Skolverkets statistik gick det i snitt 15,4 elever på varje heltidsanställd lärare i Academedias gymnasieskolor 2012, jämfört med 11,6 elever i kommunala gymnasier.
Vinstpengarna har i huvudsak använts till att betala höga räntor på det banklån EQT tog när de köpte koncernen, och till att förvärva andra skolbolag – en uppköpsfest som lett till att koncernens omsättning tredubblats på fem år.
I dag går 50 000 barn och elever i Academedias över 300 svenska skolor. Det handlar om en fjärdedel av alla svenska friskoleelever. Plus 30 000 deltagare i vuxenutbildning.
Priset som köparen är beredd att betala vid en ”exit” bygger främst på tre faktorer: omsättningen, rörelsevinsten och förväntade framtida vinster.
Normalt borde EQT ha fått omkring 6 miljarder kronor för sitt skolbygge.
Förmodligen blir det inte så. Om nu koncernen alls går att sälja.
Academedia är inte först till rakning bland de stora välfärdskoncernerna. I somras aviserade Nordic Capital att sjukvårdsjätten Capio skulle börsintroduceras. Och det har gått rätt bra. Köparna strömmar till, och hittills har bland andra Fjärde AP-fonden, Swedbank Robur Fonder och Handelsbanken Fonder slantat upp.
Men Capio är en europeisk koncern med merparten av omsättningen i andra länder. Man skulle leva vidare även vid ett svenskt vinststopp.
Academedia har däremot nästan uteslutande sina skolor i Sverige. Vart annars? Det är ju bara här skattefinansierade skolor får ge vinst till aktieägare.
EQT hoppas därför kunna sälja – innan en möjlig ridå går ner.
Kent Werne, frilansjournalist och författare, redaktör för ”Den stora omvandlingen – en granskning av välfärdsmarknaden”
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
