I en värld där de militära utgifterna hela tiden ökar samtidigt som utvecklingsmål är svåra att nå är ekonomiska prioriteringar en central utrikespolitisk fråga. När det snart är dags för Anders Borg att presentera den nya regeringens budget är det därför hög tid att börja prata om vad Sverige spenderar pengar på och vad vi kommer att investera i globalt de närmsta åren.
Naturkatastrofer, våld mot kvinnor, vapenspridning, brist på hälsovård, utbildning och ren miljö – de stora hoten mot människor idag – kan inte lösas med vapen. Ändå är det just de militära insatserna som tillåts kosta mest i staters ekonomiska prioriteringar. Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) har noterat att finanskrisen och den ekonomiska recessionen inte har påverkat världens militära utgifter, i stället fortsätter de att öka. 2009 uppgick världens militära utgifter till 1531 miljarder dollar, vilket innebär en ökning på sex procent i jämförelse med året innan.
Även Sveriges militära utgifter ökar. Sverige spenderar mer än 40 miljarder på försvarsutgifter varje år och har dessutom en omfattande vapenexport, även till utvecklingsländer. Bland dessa länder återfinns Burma, Indien, och Ghana. Sverige exporterar också vapen till länder i den rika delen av världen, som USA – ett land i krig. År 2008 exporterade Sverige vapen för över 12 miljarder kronor, den högsta siffran någonsin.
Det är nu fem år kvar tills FN:s millenniemål ska vara uppfyllda. Under det internationella millenniemålsmötet som nyligen hölls i New York konstaterades att majoriteten av målen inte ser ut att kunna uppnås. Det krävs helt enkelt mer resurser. Världsbanken har presenterat en studie som visar att det krävs ungefär 86 miljarder kronor för att uppnå jämställdhetsarbetet i världen som det är formulerat i millenniemålen, vilket motsvarar 0,08 procent av världens militära utgifter förra året. Ett års militära utgifter motsvarar 800 år av FN:s reguljära budget.
Från och med 1 januari 2011 har Sverige för andra gången ansvaret för EU:s snabbinsatsstyrka Nordic Battlegroup, som står i ständig beredskap för att snabbt vara på plats i världen där behov finns. Enligt Folk och Försvar beräknades investeringskostnaderna för det materiel och den utbildning som krävdes för att leda styrkan förra gången till cirka 2,2 miljarder kronor. Utgifterna för beredskapsperioden uppskattas till 345 miljoner kronor och en eventuell insats skulle öka kostnaderna. Kostnaderna för en mindre operation under fyra månader och en insats om cirka 1 000 svenskar beräknas till cirka 360 miljoner kronor. För den summa som beredskapsperioden beräknas kosta hade 1 725 000 flickor i fattiga länder kunnat få tillgång till skolgång, mat, hälsovård och rent vatten i ett års tid.
Sveriges ekonomiska prioriteringar vad gäller den internationella politiken är en fråga som hamnat i skymundan, men vad vi väljer att lägga ekonomiska resurser på visar var Sveriges utrikespolitik står. De miljoner vi lägger på EU:s snabbinsatsarmé Nordic Battlegroup talar sitt tydliga språk. Inför den kommande budgeten måste Sverige sluta investera i krig och i stället investera i fred. Vi uppmanar finansministern att reducera de militära utgifterna och lägga resurserna på att möta de verkliga säkerhetshot som finns i världen i dag: fattigdom, naturkatastrofer, brist på hälso- och sjukvård, våld mot kvinnor och spridningen av vapen.
Kirsti Kolthoff, ordförande, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
