Alliansregeringen har helt avväpnat den granskande journalistiken. Det skriver Klas Lundström, journalist och författare.
Den sittande politiska makten kastar sitt metspö i den mediala insjön. Mediastimmet nappar – även om tuggmotståndet blott är små bitar av en större helhet, långt ifrån den fullständiga berättelsen om hur en regering helt avväpnat den granskande journalistiken.
Sveriges Radios i särklass viktigaste program Medierna granskade i lördags (22/9) hur alliansregeringens PR-maskineri regisserar informationsflödet av ett pågående politiskt momentum. Upptakten till finansminister Anders Borgs nyligen lagda budget.
Mediernas granskning av septembers budgetrapportering visar att alliansregeringen lyckades plantera utspel och bereda sig mycket mediautrymme under valfläsksveckorna. Alliansregeringens taktik – från början en vision i spinndoktorn Per Schlingmanns huvud – har varit att stycka upp information om budgeten i bitar till förmån för en bild av en handlingskraftig regering så långt som möjligt. I så många riktningar som möjligt.
Ett skådespel iscensatt av partiernas PR-grupper, kan en elak tunga sammanfatta det som. Men det stannar inte där, vid utplacerade besök på äldreboenden, i gruvschakt och i kemisalar bland ambitiösa elever med Nobelprisdrömmar (troligen planterade av herr Björklund själv). Nej, upplägget i sig är lika dirigerat och toppstyrt som ett fabriksbesök i det forna Sovjet.
Vilka de politiska reportrarna får träffa (ofta handplockade av alliansregeringens PR-ansvariga), när och under vilka former är redan bestämt. När det slumpmässiga samtalet mellan alliansledare och personer på de platsbesök som bevakas spelas in rör det sig i själva verket om ett intränat skådespel, iscensatt av en rådande politisk makt.
Ett demokratiskt problem? Absolut. Regisserad journalistik hör inte hemma i ett rättssamhälle. “Utpytsandet” får bieffekter, menar Ekots inrikeschef Fredrik Furtenbach och syftar på alliansregeringens utplanterade budgetsatsningar som samtliga ges stort medialt utrymme.
Mellan raderna låter Furtenbach lyssnaren veta att den granskande journalistiken är den stora förloraren på en skickligt regisserad mediedebatt om den lagda budgeten. Något som till och med närvarande etablerade reportrar vittnade om i Mediernas inslag. “Inga kritiker på plats” och “kontroll av informationsflödet” var några av SVT:s politiske kommentator Mats Knutssons ordval i en intervju.
Utnyttjas Mats Knutsson och andra politiska reportrar som nyttiga idioter i statsmaktens tjänst? Om Knutsson och de övriga inte önskar se det epitetet som en påbörjad följetong bland mediekritiker bör etermediernas kritiska frågor mot alliansregeringens styrning av den politiska journalistiken göra sig hörda omgående.
Journalistiken är inget offer i den här frågan, de har snarare blivit bekväma knähundar i maktens våld för att inte riskera bli utan napp i alliansregeringens fiskdamm.
Klas Lundström, journalist och författare
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
