Ledare Det finns gott om punkter där oppositionen kan kritisera den nya regeringen. Men frågan är om inte klimatet är den enklaste. Där saknar regeringen helt fungerande politik.
Enligt näringsminister Ebba Bush ligger Sveriges klimatmål till 2030 fast. Hon sade det i Agenda för drygt en vecka sedan. Med fast blick och säker stämma.
– Men vägen dit går genom elektrifiering, lade hon till.
Någon borde kanske upplysa näringsministern om att det inte per definition löser klimatfrågan. Det hela beror inte minst på hur elen produceras.
Dessutom vore det inte så dumt om ambitionen att nå klimatmålen åtföljdes av en politik som gör det möjligt.
Så är det nämligen inte.
Långt därifrån, faktiskt.
”För att nå klimatmålen måste Sveriges utsläpp av växthusgaser minska snabbt, men det saknas åtgärder för att åstadkomma snabba utsläppsminskningar”, konstaterar Naturskyddsföreningen i en kommentar.
Men ny kärnkraft kan inte börja producera ny el förrän om minst tio år
Det finns flera förslag som går i fel riktning.
Regeringen tänker sänka reduktionsplikten, det vill säga kravet på att blanda in biobränsle i bensin och diesel, till EU:s miniminivå. Det skulle i ett slag öka Sveriges CO2-utsläpp med fem miljoner ton.
Enligt Sara Almqvist, chef för klimatanalys på Naturvårdsverket, innebär det i sig självt att det blir omöjligt att nå klimatmålen.
För den som händelsevis tror att Naturvårdsverket är en miljöpartistisk propagandamaskin – det är det inte. Naturvårdsverket är en myndighet. Almqvists analys bygger på en enkel ekvation som till och med klimatförnekande Sverigedemokrater borde kunna förstå: släpper man ut mer klimatförändrande gaser blir det svårt att säga att man släpper ut mindre.
Regeringen föreslår också regelförändringar för vindkraften som riskerar att bromsa den utbyggnad som just nu är planerad. Det finns inte heller något i Tidöavtalet eller det som sagts efter att överenskommelsen blev klar som tyder på att den nya regeringen tänker skynda på utbyggnaden av solenergi.
I stället tänker regeringen satsa på ny kärnkraft. Men den kan inte börja producera ny el förrän om minst tio år. Så hur ska vi göra under den tiden? Hur vi nå klimatmålen, de som brådskar?
Men samband mellan retorik och verklighet har inte varit Kristerssons starka sida sedan valet i september. I regeringsförklaringen sade han att Sverige på 1970-talet blev en av världens första nästan fossilfria industrinationer.
Skämtade statsministern?
Vi åkte en del bil även på 1970-talet. Det eldades en del i oljepannor. Sådana grejer. Någon som minns?
En förklaring till statsministerns retoriska saltomortal kanske är Sverigedemokraternas inflytande. Nyligen sade SD:s Jessica Stegrud att Tidöavtalets energidel var nästan rakt av plankad från hennes partis dokument.
– Vi upplever att vi har fått igenom 90 procent, sade hon till Dagens Nyheter.
Sverigedemokraterna tycker inte att Sverige bör vidta så hårda åtgärder. De menar att andra länder bör gå före, inte Sverige.
Men visst, klimatmålen ligger fast.
Eller hur var det nu?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
