Klimatkrisen är ekologisk. Men lösningarna är sociala. Och kampen mot ojämlikheten är helt central. Så kan man sammanfatta En jord för alla, ”ett manifest för mänsklighetens överlevnad”, som tagits fram av ett antal världsledande forskare, som Johan Rockström och utvecklingsekonomen Jayati Ghosh.
Vår förmåga att lindra och hantera klimatkrisen handlar i grunden om vår förmåga att fatta gemensamma beslut, argumenterar forskarna i En jord för alla. Och ojämlikhet skapar sociala spänningar och konflikter som gröper ur den förmågan.
1972 var norrmannen Jørgen Randers som ung forskare vid amerikanska MIT med om att utveckla en avancerad datasimulering, en modell för att ta fram framtidsscenarier. Hur kommer världen att se ut om 50 år, om den ekonomiska tillväxten fortsätter och världens befolkning fortsätter att växa lika snabbt som i dag? Kommer dricksvattnet att räcka, kommer jordbruket att kunna producera tillräckligt mycket mat, får vi slut på energi?
Jättesprånget innebär fem väldiga kursomläggningar
Och redan då frågade de sig: vad kommer att hända med koncentrationen av växthusgaser i atmosfären? Resultatet av modellen blev boken Limits to growth, Tillväxtens gränser. Och en skrämmande exakt förutsägelse av hur världens skulle se ut i dag, 50 år senare.
En jord för alla bygger på en uppdatering av Limits to growth-modellen. I boken presenterar forskarna två scenarier för världens utveckling i klimatkrisens tid: de ena scenariot kallar de “För lite för sent”, det andra “Jättesprånget”.
Jättesprånget innebär fem väldiga kursomläggningar. De är radikala, över övertygande. Det handlar om att världen måste ställa om till ren energi, skapa en livsmedelsförsörjning som kan mätta alla utan att skada ekosystemen, om att världen måste säkra jämställdhet mellan kvinnor och män, en jämlik fördelning av världens resurser, och utrota fattigdomen.
Jørgen Randers, snart 80 år gammal, är med vid lanseringen av boken. Han tvekar när han får frågan. Kommer världen att lyckas ta jättesprånget mot en socialt hållbar utveckling, inom planetens gränser?
– Mitt svar, säger Randers, utifrån 50 års erfarenheter, är att det kommer att bli utomordentligt svårt.
Och det är för att det kommer att vara så svårt att få det stöd i befolkningen som krävs för omfattande förändringar, om inte förändringarna uppfattas som rättvisa, menar Randers. Det är ofta vanligt folk som får betala, medan de rika – som släpper ut mest, de 10 procent rikaste står för hälften av utsläppen – slipper undan. Både på global nivå, och inom länder.
LO:s undersökning av den svenska makteliten en smärtsam påminnelse om hur ojämlikheten fortsätter att öka i vårt eget land. LO har kartlagt maktelitens inkomster i 23 år, och skillnaden mellan eliten och vanligt folk har aldrig varit större. I dag går det 69 industriarbetarlöner på en topp-vd:s inkomst.
För att citera LO:s ordförande: Det här är inte rimligt. Det sliter sönder Sverige.
I En jord för alla lägger Johan Rockström och de andra forskarna fram tre konkreta förslag för progressiv omfördelning av inkomster och förmögenheter. Progressiv beskattning. Arvsskatt och förmögenhetsskatt. Och gränser för hur mycket en vd:s lön får överstiga medellönen i ett företag.
Klimatet kan inte vänta. Det är dags för makteliten att betala.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
