Klimatet kan samla oppositionen

Näringslivet är otåligt och Tidö-regeringen splittrad.

Under de senaste veckorna har jag vid flera tillfällen talat med personer med kontakter i svenskt näringsliv. Alla har de sagt samma sak: företagen är helt inriktade på att öka takten i klimatomställningen. Det är EU:s klimatplan som är riktmärket. Den tendensen var också tydlig under Almedalsveckan. Den gröna omställningen fanns med i samtalen om bostadssektorn, energibranschen, vården, trafiksystemen. Överallt.

Och, säger de jag träffat, företagen är irriterade för att inte säga förbannade på att regeringen inte har samma ambitioner.

Regeringens ointresse försvårar företagens omställning. Gör den dyrare och mer långsam.

Det är lite av en gåta att oppositionen inte förmår att göra politik av det missnöjet. Särskilt som väljarna också prioriterar klimatfrågan mycket högt.

Om vi inte vill det bör vi nog pröva andra vägar än de Tidö-regeringen valt

I går var det Miljöpartiets och Vänsterpartiets dag i Almedalen. Framför allt Daniel Helldén talade om vikten av klimatomställningen. Fattas bara annat.

Han tog upp behovet av förnybar energi, investeringar och satsningar. Och han kritiserade Tidö-partiernas beslut att ta bort reduktionsplikten, en åtgärd som gör att Sverige inte har en chans att nå EU:s klimatmål.

Det är naturligt att frågan i Miljöpartiets fokus, men det borde vara möjligt för hela oppositionen att samlas kring en gemensam politik på området. Alla partier har klimatet som en av sina högst prioriterade frågor.

I veckan gick LO:s nye ordförande Johan Lindholm ut och krävde att Socialdemokraterna inte låter Miljöpartiet styra den röd-gröna klimatpolitiken vid en eventuell valseger efter nästa val. Utspelet är inte förvånande. Det har länge funnits en uppfattning inom LO att Miljöpartiet inte tar tillräckliga hänsyn till jämlikheten när de lägger sina förslag.

Men både Daniel Helldén och Amanda Lind har betonat att partiet måste hitta vägar för att kompensera de grupper som drabbas hårdast av ökade bränslepriser och liknande insatser. Miljö och jämlikhet.

Det finns öppningar för gemensamma svar. Om det är något som präglat socialdemokratisk politik är det ju förmågan att hitta omställningsmodeller i tider av strukturförändringar. Och någon mer omfattande strukturförändring än den vi står inför om vi ska komma till rätta med klimatförändringarna är svår att tänka sig. S och V har rättviseperspektivet, Miljöpartiet söker efter sådana svar. Centern har sitt traditionella värn för landsbygden och småföretagen.

I detta måste även LO rymmas, och det kräver att även näringslivet finns med. Där finns uppenbarligen beredskapen, planerna, viljan att investera.
Ta vara på det.

För Tidö-regeringen lämnar walk over.