Klimatkrisen drabbar barnen värst

DEBATT Vuxna behöver ta ansvar för barnens framtid. Det är de som drabbas värst av klimatförändringarna, skriver läkarna Maria Wolodarski och Gösta Alfvén.

Samstämmig forskning visar att klimatkrisen orsakar tilltagande stora hälsoproblem. Barn är en särskilt sårbar grupp. De är känsligare för höga temperaturer, infektioner, uttorkning, väderkatastrofer med fysiska och psykiska skador och dödsfall och för social oreda med traumatiska separationer från vårdnadshavare.

Barn tål höga temperaturer dåligt

Mindre barn har svårt att reglera sin temperatur vid kraftig värme. Redan under graviditeten kan höga temperaturer leda till ökad risk att födas för tidigt. Vidare föreligger högre risk för uttorkning och värmeslag för barn jämfört med vuxna. Spädbarnsdödligheten kan öka med så mycket som 25 procent vid extremt heta dagar.

Vid temperaturer över 28 grader Celsius rör sig barn mindre och får med ökande temperatur ökande koncentrationssvårigheter och inlärningssvårigheter. Problemen är särskilt påtagliga i städer med tät bebyggelse, där värmen ackumuleras. Nyligen blev man varse detta faktum när nationella prov fick ställas in på grund av värme i bland annat Paris.

Ökad barnadödlighet på grund av infektioner

Barn har en ökad risk att drabbas av infektionssjukdomar då de har mindre utvecklat immunförsvar än vuxna. Klimatförändringarna ökar risken för infektionssjukdomar då högre temperaturer kan påverka tillväxt av bakterier, virus och andra smittoämnen. Smittspridande myggor och fästingar som sprider sjukdomar blir allt vanligare i världen till följd av klimatkrisen. För fästingsburna smittor observeras detta redan i Sverige. Välkända orsaker till ökad barnadödlighet i världen som diarrésjukdomar och undernäring beräknas förvärras av klimatkrisen.

Allergibesvären ökar

I dagsläget är många barn allergiska och cirka 20 procent av ungdomar i Sverige lider av pollenallergi. Stigande temperaturer förväntas förlänga pollensäsongen och symtomen därmed förvärras.

Klimatkris och fossil förbränning

Utsläppen av växthusgaser från fossil förbränning är nära kopplat till utsläpp av luftföroreningar och barn exponeras extra lätt i sina vardagliga aktiviteter.  Sammantaget visar forskningen att barn som växer upp i områden med höga halter av luftföroreningar löper en ökad risk att få luftvägsinfektioner, astma, nedsatt lungfunktion och kognitiva störningar.

Redan idag uppskattas att 600 000 barn varje år dör före 5 års ålder på grund av luftföroreningar. De bedöms bli den vanligaste miljörelaterade orsaken till ökad barnadödlighet i världen år 2050 om inte kraftiga åtgärder vidtas för att minska utsläppen.

Bränder ökar

Antalet stora bränder förväntas öka och i och med det påverkad luftkvalitet. Röken kan transporteras långt beroende på vindar och nederbörd. Utan globalt kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser kan brandrisksäsongen till nästa sekelskifte öka med cirka 50 dagar i stora delar av Sverige.

Flyktingkrisen ökar

Sverige är ingen isolerad ö. Klimatkris i andra länder kommer därför påverka oss. Cirka 50 procent av våra livsmedel importeras. Försämrade och uteblivna skördar i andra länder på grund av torka eller andra väderkatastrofer kommer påverka tillgången till mat. De kan också orsaka stora strömmar av klimatflyktingar till vårt land. FN:s flyktingorgan har gjort beräkningar att det omkring 2050 kan finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktingar i världen.

Nödläge

Klimatförändringar orsakade av växthusgaser utgör 2000-talets största globala hälsoproblem påtalar Svenska barnläkarföreningen liksom American Academy of Pediatrics. Beräknat utifrån tidig död och funktionsnedsättning har WHO kommit fram till att globalt bär mindre barn nära 90 procent av bördan av olika sjukdomar som klimatförändringar för med sig. Klimatförändringar hotar att vända framstegen som åstadkommits för global barnhälsa och barnadödlighet under de senaste 25 åren.

Vi måste ta barns oro på allvar

Barn oroar sig för klimatförändringar och de har klimatångest inför framtiden. Barns känslor kring klimatet har undersökts bland annat vid Örebro Universitet och enligt dessa studier oroar sig en tredjedel av tillfrågade 12-åringarna i ganska stor eller mycket stor utsträckning för klimatet. En femtedel tror det är ganska eller mycket sannolikt att jorden kommer att gå under till följd av klimatförändringar. Studierna visade också att drygt hälften av barnen tycker att vuxna pratar men inte gör tillräckligt för miljön. Barnen mår bättre om närstående och andra vuxna gör något åt klimatnödläget. En överväldigande majoritet av barnen känner glädje över att kunna göra något för miljön.

Det senaste knappa året har röster från ungdomar höjts världen för att få vuxenvärlden att ta klimatförändringarna på allvar. Låt oss göra det. Det är vi vuxna som måste ge dem skydd och trygghet och ta ansvar för världen idag och i framtiden. Vi vuxna behöver efter bästa förmåga verka för att politik, lagar och åtgärder snabbast möjligt minskar utsläppen av koldioxid enligt Parisavtalet, så att våra barn och barnbarn kan få må bra och utveckla sina förmågor.

Maria Wolodarski, cancerläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, vice ordförande i Läkare för Miljön och representant i Sjukhusläkarnas klimatgrupp

Gösta Alfvén, barnläkare, docent, Karolinska Institutet, adjungerad styrelsemedlem i Läkare för Miljön

Källor / lästips:

”Luft och miljö, barnens hälsa”, rapport från Naturvårdsverket, 2017

”Climate Change and Children”, UNICEF

“Climate Change and Global Child Health”, Pediatrics, 2018

“Global Climate Change and Children’s Health”, Pediatrics, 2015

“Prioritizing the needs of children in a changing climate”, PLOS Medicine, 2018