Klimatkrisen kräver offentliga investeringar

debatt Klimatkrisen kan inte lösas genom att enbart sätta ett pris på koldioxid och regulativa åtgärder. Smarta och riktade offentliga investeringar är också nödvändiga för att skapa en effektiv grön omställning, särskilt om den ska gynna alla samhällsgrupper, skriver Reformisterna i en replik. 

Magnus Nilsson argumenterar i en debattext i Dagens Arena (29/3) att existerande europeiska regelverk, inklusive EU ETS där koldioxidutsläpp prissätts, är tillräckliga för att vi ska lösa klimatkrisen. Där det ändå krävs investeringar i form av bland annat infrastruktur bör dessa finansieras genom avgifter på hushåll snarare än genom progressiv beskattning. Slutligen behöver inte staten hjälpa företag att kommersialisera gröna produkter bortom demonstrationsanläggningsfas.

Vi ser också att det är uppenbart att koldioxidutsläpp bör prissättas genom skatter eller utsläppshandelssystem med syftet att förorenaren ska betala. Även regelverk är viktiga.

Enligt enkel ekonomisk teori bör prissättning av så kallade negativa externaliteter, såsom koldioxidutsläpp, tvinga utsläppare att skapa innovationer och investera i syfte att minska utsläppen för att reducera sina kostnader. Dock visar empiri och mer avancerad ekonomisk teori att verkligheten inte är så enkel, bland annat eftersom:

• Prissättningsmekanismer och regulativa åtgärder kan inte alltid användas. Exempelvis är det dyrt och krångligt att beräkna utsläpp från individuella lantbruk och avgiftsbelägga ägarna.
• Nya, gröna tekniker behöver ofta stöd för att kommersialiseras. Det är ofta inte tillräckligt att stötta tekniker upp till demonstrationsanläggningsfas som staten gör idag.
• Infrastrukturinvesteringar och kapitalintensiva innovationer skapar nyttor för hela samhället, såsom nya företag, arbetstillfällen och ökad teknisk kunskap. Dessa så kallade positiva externaliteter beaktas inte av enskilda företag, vilket innebär att företag inte själva uppnår den samhällsekonomiskt optimala investeringsnivån.
• En omställning enbart baserad på prissättning riskerar att slå hårt mot vanliga hushåll och skapa motstånd. För att vara ekonomiskt optimala måste lösningarna vara socialt acceptabla.

Fler reformer behövs för att hantera och realisera dessa aspekter, inte minst då Sverige med nuvarande utveckling och åtgärder inte kommer nå uppsatta klimatmål. Detta kommer förstås att kosta och behöver hanteras på ett sätt som är hållbart för de offentliga finanserna.

Reformisterna lanserade nyligen den första finansierade planen med 73 reformförslag för hur Sverige ska bli klimatneutralt. Dessa ska finansieras genom avgifter och offentliga investeringar. Avgifter påverkar inte statsbudgeten men kan inte alltid användas. Exempelvis behöver kundkollektivet vara tillräckligt stort, och det behöver finnas en tydlig motprestation.

Man kan därför inte skriva av behovet av offentliga investeringar genom att hävda att avgifter kan finansiera alla nödvändiga åtgärder. Vår rapport visar även på vikten av att använda smarta, kostnadseffektiva finansieringslösningar, som en statlig investeringsbank.

Vi ser idag ett skifte i synen på statens roll i klimatomställningen och industripolitiken. Reformisterna har förslag på hur socialdemokratins industripolitik kan vidareutvecklas för att säkra vår industris konkurrenskraft och därmed också vår välfärd för framtiden. Utan offentliga investeringar kommer den gröna omställningen inte att bli rättvis – och kanske inte alls bli av.

Robin Jacobsson, medgrundare av Reformisterna och aktiv i föreningens programutskott

David Fried, nationalekonom och aktiv i Reformisternas programutskott