Ledare Inte ens ett av få konkreta förslag verkar ge den effekt de hoppats. 

Det är ingen överdrift att säga att det går dåligt för regeringens klimatpolitik. Alla experter dömer ut deras chanser att klara klimatmålen, inte minst på grund av att reduktionsplikten i princip tagits bort. Och ingen tror egentligen på deras svar att kärnkraften ska lösa alla problem.

Tidö-regeringen har också satsat mycket på att återställa våtmarkerna, men nu verkar inte det heller vara någon framgångsväg.

Nu visar det sig också att det försvinner minst lika mycket våtmark varje år

”Att återväta våtmarkerna är viktigt för att värna den biologiska mångfalden, minska utsläppen och för att anpassa vårt samhälle till klimatförändringarna”, skriver regeringen på sin hemsida. Våtmarker som innehåller torv spelar en viktig roll för klimatet, men har också andra funktioner som är essentiella i ekosystemet. Naturvårdsverket, som enligt Sverigedemokraterna troligen är att definiera som en del  av ”klägget”, skriver att de ”renar vatten och skyddar mot både torka och översvämningar. Dessutom är de en av de mest artrika naturmiljöerna. Genom att återväta torvmarker så minskar även utsläppen av växthusgaser, vilket gör det till en viktig åtgärd för Sveriges klimatarbete.”

Regeringen har för detta anslagit 3,7 miljarder till 2030. I sammanhanget är detta förstås väldigt lite pengar, men det är i alla fall en satsning.

Men dels har klimatnyttan i när det kommer till att återställa våtmarker ifrågasatts. Förra året konstaterade en rapport från SLU att effekten av återställda våtmarker inte är så stor som man hoppats. Störst effekt har insatserna på åkermark i södra Sverige, men i norra Sverige var det svårare. I Västerbotten hade försöken att återställa en myr tvärtom lett till ökade utsläpp av växthusgaser.

Nu visar det sig också att det försvinner minst lika mycket våtmark varje år. Skälet är bland annat att de torrläggs när man bygger vägar och hus. Den här gången kommer uppgifterna från SCB.

”Det är oroligt att se siffrorna, den klimatnyttan som vi skapar nu kanske försvinner på ett annat ställe”, säger Matti Ermold på Naturvårdsverkets skötselenhet till Sveriges radio.

Det hindrar inte att regeringens politik för våtmarker är viktig. Ett av få exempel på att de bryr sig om klimatet. Men också en av de insatser som kanske betyder minst för den faktiska klimatpolitiken. Regeringen har ju hittills annars byggt hela sin politik på att åtgärderna måste komma, bara inte just nu. Någon gång i framtiden, när experterna säger att det kommer vara försent, fast Tidö-partierna är helt säkra på att experterna har fel. Kanske är de som kritiserar deras politik också en del av ”klägget”.

Där står Sverige nu. Med ett EU-val i ryggen där väljarna visade att klimatet är viktigare än någonsin.

Och med en regering som inte ens lyckas få någon given effekt av ett av de få konkreta förslag de lagt fram på området.