Droger, sex och sprit går inte riktigt ihop med Kristdemokraterna. Men turbulensen handlar främst om Ebba Busch och den högerlinje hon representerar.
De politiker som lever på mediespin faller till slut på mediespin. Så lyder ett brittiskt uttryck. Det är nog en allmängiltig sanning. Din största tillgång kan bli din värsta fiende.
Kanske gäller det även för Ebba Busch. Den aktuella krisen handlar i grund och botten om Kristdemokraternas själva identitet som parti. Ebba Buschs kommunikativa förmåga kunde rädda kvar partiet i riksdagen 2018. Men nu har hennes tillkortakommanden och hänsynslöshet kommit ifatt henne. För Kristdemokraternas kris handlar i hög grad om Ebba Busch själv och vad hon representerar.
Vissa partiledare är mer självständiga i förhållande till sitt parti och sina medlemmar. Ebba Busch är onekligen en sådan ledare. Hon har en konfrontativ debattstil. Hon förenklar och attackerar. Hennes utspel behöver inte vara förankrade i fakta. Hon har ett fritt förhållande till ”sanningen”.
I partiet förs som sig bör förstås en diskussion om orsakerna till det här väljartappet
Hennes start som partiledare var mardrömslik, inför valet 2018 såg det länge ut som att Kristdemokraterna skulle trilla ur riksdagen, som lägst låg stödet på bara 2,4 procent. Men hon lyckades vända skutan och Kristdemokraterna landade på 6,3 procent i valet. Vilket ansågs bero på henne själv. Hon räddade partiet den gången. All kritik och alla tvivel tystnade. Hon var uträknad men reste sig på nio och överlevde.
Framgången 2018 gav henne ett stort handlingsutrymme och kanske fick hon också ett släng av segerns hybris. Hon var först att dricka kaffe med Jimmie Åkesson och öppna för samarbete med Sverigedemokraterna. I någon mening var hon även framgångsrik i valet i höstas, den nya högeralliansen tog ju över regeringsmakten och Ebba Busch själv blev minister och till på köpet även vice statsminister.
Samtidigt minskade stödet för partiet i valet 2022. I partiet förs som sig bör förstås en diskussion om orsakerna till det här väljartappet. Själv avvisar hon de kritiska rösterna och lägger i stället skuldbördan på de partimedlemmar som varit kritiska till samarbetet med Sverigedemokrater, om partiet hade talat med en röst och följt partilinjen hade det gått bättre. Det tyder inte på något större mått av ödmjukhet. Detta är snarare ett, ursäkta uttrycket, ledarskap från helvetet. Hennes personlighet har utvecklats till ett stort och växande problem för Kristdemokraterna. Och man kan nog ana att tålamodet i partiet börjar tryta.
För imageproblem förknippade med partiledare är ju inte direkt nya. Minns de läckta bilderna från privata fester under pandemin, som myndigheterna avrådde ifrån. Eller när hon övertalade en äldre man att sälja sitt hus till just henne. Den slutade i en lång rättslig tvist, där hon vägrade vika sig. Till på köpet åtalades hon själv för förtal. Till slut skrev hon på ett strafföreläggande och accepterade en villkorlig dom på 60 dagsböter (60 000 kronor).
Men det hördes inga avgångskrav från de kristdemokratiska leden, den gången.
Valsegern 2022 byggde på borgerliga och kristdemokratiska löften om sänkta el- och bränslepriser. Det bidde inte ens en tumme. Som ansvarig minister har hon förstås fått klä skott för de där löftesbrotten. Ovanpå detta underlät Ebba Busch och regeringen att införa det pristak på elpriserna som EU fattat beslut om, vilket lett till stora övervinster för energibolagen och uteblivna skatteintäkter för staten, till skillnad från i alla andra EU-länder. Föga förvånande ligger Kristdemokraterna en bra bit under fyraprocentsspärren i den senaste Novusmätningen.
Och till detta kommer så anmälningarna om sexövergrepp riktade mot partisekreteraren Johan Ingerö. Som om Kristdemokraterna inte hade nog med problem. Det är en historia laddad med sex, fylla och krav på drogliberalism. Inte vanligtvis saker man förknippar med Kristdemokraterna. Det började med att Sara Skyttedal som sitter i Europaparlamentet polisanmälde partisekreteraren Johan Ingerö för sexuella övergrepp på ett hotellrum på en eftervalsfest för nio år sedan. Det ska av allt att döma har druckits stora mängder alkohol. När det hela blev offentligt klev Ingerö omedelbart av.
Hur agerar Busch då? Jo, enligt ett mönster som nu är tämligen bekant, tar hon sin hand från Ingerö och kritiserar honom nu för bristande kommunikativ förmåga och ledarskapskompetens. Nyss var han en framtidsman och en nyckelperson inför kommande val, och dessutom hennes nära politiskt allierade i partiet. Även Skyttedal och Busch tillhör för övrigt båda den nya mer högerorienterade kristdemokrati som tagit över i partiet.
Men nu tar Ebba Busch sin hand också från Sara Skyttedal. Hon kritiseras inte minst för att hon i en intervju i SVTs 30 minuter förespråkade legalisering av lättare droger. En intervju som partisekreterare Johan Ingerö på partiledarens uppdrag försökte stoppa, vilket triggade igång gamla konflikter och aktualiserade vad som hände på ett hotellrum för nio år sedan. Men det ryktas att Sara Skyttedals plats på Kristdemokraternas EU-vallista var ifrågasatt redan tidigare. Kanske har partiet börjat tröttna på den nuvarande högerlinjen i partiet, på Skyttedal och indirekt Ebba Busch, deras stil och personligheter. Man kan i varje fall konstatera att två publika viktiga spelare (Ingerö och Skyttedal) som stått bakom Ebba Buschs variant av ”kristdemokrati” nu förmodligen båda försvinner från politiken. Det försvagar hennes egen position.
För Kristdemokraterna nationellt påminner sedan några år mer om amerikansk republikansk kristen höger än om svensk och europeisk kristdemokrati. Den gamla kristdemokratin var konservativ, men social och förankrad i folkrörelserna och i frikyrkorna, bars upp av ett slags skötsamhetsideal med stark folklig förankring.
Dagens svenska höger hämtar element från amerikansk höger och europeisk högerpopulism och blandar in ett och annat liberalt eller libertarianskt element, som detta med drogliberalismen. Det är för övrigt en pikant men talande detalj att inte bara Sara Skyttedal förespråkat legalisering av droger, utan även partiets tidigare partisekreterare – Johan Ingerö. Men detta med droger, sex och sprit går nog inte riktigt ihop med Kristdemokraternas gräsrötter i exempelvis Gränna och Bankeryd. Men det ligger nog inte för kristdemokrater att revoltera mot sin partiledare. Under sin snart sextio år långa historia har partiet bara haft fyra partiledare, inklusive Busch. Men nu står partiets framtid står spel.
Och Ebba Busch har suttit i snart i åtta år. Numera är tio år genomsnittstiden för en svensk partiledare. Turbulensen i partiet handlar framför allt om henne själv och den högerlinje hon representerar.
Rimligen tickar klockan för Ebba Busch. Men Kristdemokraterna som parti har inte tiden på sin sida.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
