Europa är inne i en farlig balansakt. Nu måste vi gemensamt ta ansvar för att satsa mot arbetslösheten och göra de investeringar som krävs för att få fart på ekonomin.
Euroområdet står på gränsen till deflation. ECB-chefen Mario Draghi har hamnat i en mycket svår sits. Inflationen har de senaste månaderna legat kring 0,3-0,4 procent. Samtidigt har tillväxten varit låg. Detta är en farlig balansakt.
En deflationsperiod skulle vara förödande för den reala ekonomin i euroområdet och i hela Europa. Japans många år av ekonomisk kräftgång är ett skräckexempel. Även den danska och den svenska ekonomin skulle ta skada.
ECB, övriga EU-institutioner och de nationella ledarna måste därför ta gemensamt ansvar för en fungerande europeisk lösning. En avgörande del i den lösningen måste vara att se till att pressa ner arbetslösheten – nu 11,5 procent i euroområdet (10,1 procent i hela EU).
Draghi har på sistone bytt linje genom att sätta åtgärder mot arbetslösheten i fokus. Han har betonat hur skadliga arbetslöshetssiffrorna är. Vid en hearing i Europaparlamentet konstaterade han nyligen att arbetslösheten – bland annat via vikande efterfrågan och svag löneutveckling – nu bidrar till att pressa inflationen ner mot deflationsgränsen.
Vi välkomnar Draghis nya linje. Detta är det nytänkande som nu behövs. En expansiv penningpolitik är nödvändig framöver, men det räcker förmodligen inte för att ECB ska kunna nå sitt inflationsmål på knappt 2 procent. Vad som också krävs är mer offensiva insatser mot arbetslösheten.
Som en central åtgärd måste investeringsnivåerna höjas. I euroområdet föll företagens investeringar med som mest drygt 20 procent efter krisstarten 2008 (i jämförelse med ”bara” 15 procent vid recessionen 1992). Även de offentliga investeringarna har varit svaga. Detta är inte hållbart. Större investeringar är en avgörande nyckel till lägre arbetslöshet.
De länder som har ett finanspolitiskt utrymme måste använda det till att sätta fart på investeringar i till exempel forskning, grön omställning och välfärd.
Jean-Claude Junckers initiativ till ett europeiskt investeringsprogram på 300 miljarder euro måste sjösättas snabbt och ges ordentlig substans. Förslaget om European Long-term Investment Funds behöver antas. Med denna fondkategori ska det enklare att kanalisera investeringar till långsiktiga projekt inom exempelvis infrastruktur, energi och bostäder.
Utbildning är ett annat viktigt åtgärdsområde. Utbildningssystemen har tyvärr försvagats i många länder under krisåren. Det är långt till EU 2020-strategins utbildningsmål. Trenden måste vändas. Mer och bättre utbildning kan lösa de matchningsproblem som nu finns i en rad yrken och professioner. Arbetslösa och studenter måste ges den kompetens som krävs för att kunna ta de jobb som faktiskt finns.
Ytterligare att åtgärdsområde är den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Exempelvis krävs vassare EU-insatser för att EU:s ungdomsgaranti – om att ingen ung ska vara arbetslös i mer än 4 mån – ska kunna levereras i praktiken.
Europa – och euroområdet – har inte råd med skyhög arbetslöshet. Starka insatser mot arbetslösheten är nu nödvändiga för att hålla deflationen borta och för att få fart på den europeiska ekonomin.
Jeppe Kofod, MEP, gruppledare för de danska socialdemokraterna i Europaparlamentet
Olle Ludvigsson, MEP (S)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
