Att antiziganismen historiskt har tillåtits passera är ett bärande skäl till att den än i dag uppfattas som legitim. Det är hög tid för landets myndigheter och kommuner att ta sitt ansvar och vända denna negativa spiral.
Antiziganism är den särskilda rasism som förpestar romers tillvaro i Sverige i dag.
Den påverkar romers möjligheter att ha makten över sina liv och makten att forma samhället. Alltså påverkar antiziganismen grundvalarna för vår demokrati.
Ytterst är det vår offentliga förvaltning som ska förverkliga demokratin i praktiken. Tyvärr kan kommissionen notera att såväl statlig som kommunal verksamhet är arenor där det förekommer antiziganism. Romer upplever diskriminering i mötet med myndigheter och kommuner.
Det kan handla om att socialtjänsten tvångsomhändertar romska barn på svagare grunder, att hälso- och sjukvården ger sämre behandling till romer eller att kommunen har ett kränkande bemötande mot anställda tjänstemän som är romer.
Särskilt alarmerande är att romer upplever att de myndigheter som är satta att försvara deras mänskliga rättigheter inte gör det i tillräcklig utsträckning. Anmälningar om diskriminering av och hatbrott mot romer leder sällan till att ansvar utkrävs. Antiziganism tillåts passera.
Det är synnerligen allvarligt att polisen, som är den myndighet som ska motverka hatbrott och olaga diskriminering, har avslöjats föra olagliga register över romer. Det är därför föga förvånande att romer upplever att de inte har någonstans att vända sig när de blir utsatta för brott. Detta får oerhört allvarliga konsekvenser för romers möjlighet till upprättelse när deras rättigheter kränks.
Antiziganism, när helst den förekommer och kommer till uttryck, signalerar ojämlikhet. Den påverkar romers utrymme att röra sig i våra offentliga rum. Romer härbärgerar kränkningar när de åker buss, tar en promenad, går med sina barn till skolan eller går och handlar. Det som för majoritetsbefolkningen är tämligen oproblematiska rutiner för att få vardagen att fungera, är för många romer oerhörda påfrestningar. Denna djupa orättvisa är osynlig för många i majoritetsbefolkningen.
Antiziganismen påverkar romers tillit till myndigheter och kommuner. De har haft en avgörande roll i att förfölja och kartlägga romer. De har fattat beslut om att tvångssterilisera romer och de har fördrivit och avhyst dem från plats till plats. Att antiziganismen historiskt har tillåtits passera är ett bärande skäl till att den än i dag uppfattas som legitim.
Det är kommissionens mening att våra offentligt finansierade myndigheter därför har ett ansvar att vända denna negativa spiral av kränkningar som löper som en röd tråd genom den historia som vi står på och den nutid vi lever i. Myndigheter måste också själva granska sin egen verksamhet och motverka antiziganismen inom den.
I dagarna skickar Kommissionen mot antiziganism ut sin nya skrift ”Antiziganism” till alla Sveriges kommuner samt utvalda statliga myndigheter. Skriften ska ge ökad förståelse för vad antiziganism är, hur den har påverkat romers villkor i dag och historiskt samt hur antiziganismen kränker romers mänskliga rättigheter.
I den finns inga förslag på nya lagar eller regler för att tillförsäkra romer deras mänskliga rättigheter. Vi menar att de lagarna redan finns. Vad som krävs är att de offentliga aktörerna säkerställer att de tillämpas full ut, också när det gäller romers rättigheter.
Först då kan de demokratiska spelreglerna börja gälla för alla.
Thomas Hammarberg, ordförande i Kommissionen mot antiziganism
Heidi Pikkarainen, huvudsekreterare i Kommissionen mot antiziganism
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
