En fjärdedel av alla äldre inom svensk äldreomsorg beräknas lida av allvarlig undernäring och så många som 80 procent antas ha ett bristfälligt näringsintag. Ökad bemanning och mer tid för personalen är nödvändig för både de äldres hälsa och personalens arbetsmiljö, skriver Hampus Andersson, utredare Kommunal.
I förra veckan lanserade Kommunal rapporten Tid för mat där vi analyserar problemen med undernäring bland äldre. Vi har listat åtta förslag på förändringar som sammantaget syftar till att ge personalen bättre verktyg att ge den omsorg som de vill ge och som de äldre förtjänar.
Vår viktigaste slutsats utifrån rapporten är att ökad bemanning och mer tid för personalen är nödvändig.
Det är hög tid att lämna detaljstyrning och minutscheman hämtade från tillverkningsindustrin och istället avsätta mer resurser för en god måltidsmiljö. Misstänkta fall av undernäring måste alltid behandlas eller remitteras vidare.
I kombination med kompetenshöjande utbildningsinsatser som undersköterskelegitimation och regelbunden fortbildning kan en stor del av dagens problem förebyggas.Och det är bråttom.
Enligt det nationella kvalitetsregistret Senior alert beräknas hela 15,6 procent av de äldre inom svensk äldreomsorg lida av allvarlig undernäring. Samtidigt tyder mycket på att problemet är långt värre än så.
En omfattande studie konstaterade att 25,9 procent av de äldre inom äldreomsorgen var undernärda och att ytterligare 54,9 procent befann sig i riskzonen. Omräknat till totala siffror betyder det 65 000 drabbade och 140 000 som riskerar drabbas av allvarlig undernäring.
Genom att bidra till att öka aptiten hos äldre minskar risken för depression, nedsatt immunförsvar och för tidig död,
Detta är ovärdigt ett land med Sveriges välfärdsambitioner och riskerar att utsätta vården för onödiga prövningar. Genom att på ett tidigt stadium bidra till att öka aptiten hos äldre minskar risken för följder som depression, nedsatt immunförsvar och för tidig död.
Situationen kan i hög grad kopplas till personalens brist på tid och handlingsutrymme. Nu måste vård- och omsorgspersonal ges förutsättningar att faktiskt utöva sitt yrke.
Att lösningarna ligger i ökad bemanning och mer tid stöds också av befintlig forskning. Insatser som att hjälpa den äldre sitta bra under måltiden, att den äldre får äta i en inspirerande miljö, att vid behov få stödjande insatser, samt att den äldre får en individuellt anpassad måltidsordning kräver alla att personalen har mer tid.
Det är ingen slump att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i en utredning av undernäring bland äldre slog fast att en avgörande åtgärd för att motverka undernäring i äldreomsorgen helt enkelt är att »ge personalen förutsättningar att utföra sina arbetsuppgifter«.
Detta är ovärdigt ett land med Sveriges välfärdsambitioner.
Undersköterskor och vårdbiträden gör fantastiska insatser för många äldre, men med underbemannade enheter och minutstyrda scheman blir det ofta med den egna hälsan som insats. Ingen tror att en snabbt micrad matlåda som sedan ska ätas i ensamhet stimulerar matlusten.
Att mot bättre vetande tvingas prioritera bort nödvändiga insatser är oerhört påfrestande för personalen.
Det kommer krävas mer resurser, men det indirekta priset av att inte göra något är betydligt högre – både vad gäller mänskligt lidande och faktiska följdkostnader för vård- och omsorg.
Att skapa tid för mat är helt nödvändigt, både för de äldres och för personalens välbefinnande.
Rätt mat på rätt sätt är en förutsättning för all vård och omsorg. I grunden handlar det om människors rätt till ett värdigt liv och i förlängningen om den svenska välfärdsstatens legitimitet.
Hampus Andersson är utredare på Kommunal och författare till rapporten Tid för mat.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
