Kommunal: Gå inte vilse i bärskogen

Kollektivavtal för bärplockare från länder utanför EU har förbättrat deras villkor. Men plockare från andra EU-länder är utlämnade till bäruppköpare som inte tar ansvar för deras löner och sociala villkor, skriver Anna Spånt Enbuske.

Massmedias rapportering från bärsäsongen 2014 var relativt liten.

Kanske är det ett tecken på att bärplockarnas problem med uteblivna löner och miserabla villkor har minskat? Svaret på den frågan blir tyvärr både ja och nej.

Villkoren har blivit bättre för plockare från länder utanför EU. För den här gruppen finns det numera kollektivavtal som reglerar löner och ersättningar under tiden i Sverige. Plockare från andra EU-länder arbetar däremot nästan uteslutande som ”fria plockare”. Utan en tydlig arbetsgivare är de utlämnade till bäruppköpare som inte tar ansvar för deras löner och sociala villkor.

Mats Wingborg publicerade i december en kartläggning av bärsäsongen 2014. Den bekräftar Kommunals bild att kollektivavtal och möjligheten till uppföljning av avtal är avgörande för bärplockarnas villkor. Utan kollektivavtal är det lätt att gå vilse i bärskogen.

Kollektivavtalet för bärplockare innehåller främst regleringar av löner och ersättningar under tiden i Sverige, men det ingår också i avtalet att arbetsgivarna ska stå för utgifter rörande transporter inom Sverige, arbetskläder och plockredskap.

Villkoren i kollektivavtalet gör det också möjligt för Kommunals lokala fackliga företrädare att granska anställningsavtalen, boenden, bilar, löne- och plocklistor. I avtalet har man kommit överens om att Medbestämmandelagen (MBL) går att tillämpas även när Kommunal inte hade medlemmar på företaget samt möjlighet att kontrollera arbetsmiljön på arbetsplatsen. Slutligen måste arbetsgivarna visa upp ekonomiska garantier för bärplockarnas löner.

Det nya kollektivavtalet innebär större möjligheter för Kommunal att tillvarata intresset för de nära tre tusen bärplockarna som den här säsongen var anlitade av thailändska bemanningsföretag som har kollektivavtal med Kommunal. Däremot påverkade avtalet inte de uppskattningsvis fem till sex tusen plockare från sydöstra Europa som inom ramen för EU:s fria rörlighet arbetar i Sverige utan kollektivavtal eller sociala standards i nivå med kollektivavtalet.

På den här oreglerade marknaden har grossister, bäruppköpare och andra mellanhänder, fortfarande stora möjligheter att dumpa löner och sociala villkor. Det är uppenbart att branschens tidigare självsanering inte varit tillräcklig.

Under bärsäsongen är det många lokala och regionala aktörer som vänder sig till Kommunal. Massmedia vill ha kommentarer. Yrkesförare tipsar om plockare längs med vägarna och jaktlag ringer in tips om boplatser i skogen. Även polisen ringer och frågar om lokala fackliga företrädare har möjlighet att följa med vid utryckning. De fackliga företrädarna får spela många olika roller: informatörer, tolkar, sjukvårdare, krishanterare och vägvisare. Ofta långt utöver det traditionella fackliga uppdraget.

Det lokala och regional fackliga arbetet har lett till ett bättre kontaktnät mellan olika aktörer, samtidigt har bristen på samordning mellan myndigheter blivit uppenbar. Högre krav på arbetsgivare och större insyn i företagens verksamhet har haft positiva effekter för plockare vars arbetsgivare har kollektivavtal. Men det har inte minskat problemen för övriga plockare. Dessa problem kvarstår inför bärsäsongen 2015.

Kommunal kan inte lösa alla problem inom branschen. Kommunerna måste lyfta huvudet ur sanden och vara beredda på att nästa krissituation kan inträffa i den egna kommunen. Även bärbranschen måste ta ett större ansvar. Här måste ett tiotal grossist- och uppköpande företag stå upp för sociala krav och standards som hindrar etableringen av oseriösa företag i branschen.

Kommunals lokala fackliga fotarbete visar att utan krav på insyn, dialog och sociala villkor är det fritt fram för företag att utan konsekvenser snedvrida konkurrensen mellan företag och arbetstagare.