Mer personal i vård och omsorg är inte bara en kvalitetsfråga – utan även en arbetsmiljöfråga. Välfärden hotas om inte villkoren för välfärdsarbetarna förbättras, skriver Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund.
I dag börjar den stora arbetsmiljömässan ”Gilla Jobbet” i Stockholm. Ordet arbetsmiljö associeras ofta med nya tekniska hjälpmedel och övningar i positiv gruppdynamik. För många av Kommunals medlemmar låter det som abstrakta lyxåtgärder.
Kvinnorna som jobbar i vård och omsorg sliter med arbetsmiljöproblem på en helt annan nivå. De har för få arbetskamrater vilket innebär pressade arbetsscheman. Stressen leder till psykiska besvär, belastningsskador och fallolyckor. Välfärdsarbetarna hinner helt enkelt inte med sina arbetsuppgifter och utsätts därmed för stora risker.
Det kan vara en anställd inom hemtjänsten som tvingas jäkta mellan två bostäder till den milda grad att hon ramlar i en trappa eller halkar på en isfläck. Det kan röra sig om en undersköterska på ett äldreboende som på egen hand måste hjälpa en gammal människa att duscha. Personalen räcker inte längre till för att vara två. När vårdtagaren ramlar i duschen tar undersköterskan emot i fallet och får en belastningsskada.
Kvinnor i kvinnodominerade yrken (dit hör vården och omsorgen) löper nästan tre gånger högre risk att drabbas av en fallolycka som leder till en fraktur än kvinnor i genomsnitt, visar en studie från Afa Försäkring. Men när kvinnor skadar sig på jobbet klassas det mer sällan som en arbetsskada än när män gör det.
Till detta kommer de stora psykiska riskerna med att arbeta inom vård och omsorg. Väldigt många av Kommunals medlemmar inom äldreomsorgen upplever ständigt jäkt och psykisk ansträngning i arbetet, visar vår medlemsundersökning från 2012. De hoppar ofta över lunchraster och hinner ibland inte ens gå på toaletten. Bemanningen är ofta så låg att äldreomsorgspersonalen ser risker för omsorgstagarna. Det gör den psykiska pressen ännu större.
Tidigare undersökningar har visat att Kommunals medlemmar i högre utsträckning än andra kämpar med sömnstörningar, oro eller ångest samt besvär i muskler och leder.
Det får stora konsekvenser för deras liv och ekonomi. Kvinnor går oftare än män till jobbet trots att de är sjuka, men har ändå högre sjukskrivningstal. Fysisk och psykisk ohälsa tvingar många kvinnor inom vården och omsorgen att gå ner i arbetstid och att avsluta arbetslivet i förtid. På sikt blir de fattigpensionärer.
Arbetsmiljöverket har jämfört arbetsförhållandena i 59 kommuners hemtjänster och tekniska förvaltningar. Deras inspektioner visar att arbetsmiljön genomgående är bättre för de som tar hand om maskiner än för de som tar hand om människor. I hemtjänsten går det fler medarbetare på varje chef. Där är resurserna mindre. Arbetssituationen är mer pressad och personalens möjlighet att påverka är mindre.
”Inspektionerna visar att det är svårare i hemtjänsten att nå uppsatta mål eftersom arbetsmängden, bemanningen och andra resurser inte är anpassade till det arbete man förväntas göra. Vi anser att det är en avgörande faktor för den press personalen vittnade om”, skriver Arbetsmiljöverket i sin rapport från våren 2014.
De konstaterar att skillnader i arbetsmiljö återkommande måste ifrågasättas, ”eftersom de strukturer som finns är starka och befäster den gällande ordningen där mannen är normen”.
I den rödgröna regeringens budget finns två miljarder kronor till mer personal i äldreomsorgen. Det är både glädjande och nödvändigt. Konjunkturinstitutet visar att personaltätheten i välfärden är lägre i dag än på mitten av 1990-talet. En rapport från Arena Idé visar att kommunsektorn, som andel av arbetsmarknaden, har förlorat cirka 100 000 tjänster sedan 1990. Omfattande skattesänkningar har inneburit att nödvändiga förbättringar av lokaler och utrustning har betalats med mindre personal.
Sveriges åldrande befolkning och de stora pensionsavgångarna i vården och omsorgen gör att behovet av personal kommer att öka drastiskt. Sveriges kommuner och landsting, SKL, spådde i våras att 225 000 nya medarbetare behövs de kommande tio åren. Men vem ska vilja arbeta i välfärden om arbetsvillkoren är usla och innebär betydande hälsorisker?
Mer än en femtedel av Kommunals medlemmar inom äldreomsorgen och en tredjedel av de under 35 år säger att de, utifrån situationen idag, inte vill arbeta kvar i yrket och branschen om fem år.
Mer personal i vården och omsorgen är inte bara en kvalitetsfråga – utan även en arbetsmiljöfråga. Medvetenheten om det måste öka. Annars hotas hela välfärden. Inom en snar framtid riskerar den att stå utan nog med personal som vill ta hand om våra barn och gamla.
Lenita Granlund, avtalssekreterare Kommunal
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
