I alliansens studentstäder får man nöja sig med osäkra boenden. Det skriver tre socialdemokratiska kommunalråd i en replik.
I en replik den 19 september på vår artikel som publicerades tidigare i september går de tre borgerliga KS-ordförandena i Lund, Uppsala och Linköping till hårt angrepp. Alliansens företrädare har tyvärr inte läst vår artikel riktigt så noggrant som man hade kunnat önska.
Vi har valt att fokusera oss på nyproduktionen av studentbostäder medan alliansföreträdarna i sitt svar har inriktat sig på det totala tillskottet av nya studentbostäder. Skillnaden är som synes markant vilket också är precis det som är vår artikels själva poäng. Nyproduktionen av studentbostäder har under fler år varit låg, markant lägre än under den första halvan av 2000-talet. Som exempel byggdes det 2010 bara 125 studentbostäder i Sverige enligt SCB:s nybyggnadsstatistik.
Skälen till den låga nybyggnadstakten är flera men alliansföreträdare brukar vanligtvis säga att det handlar om att den ekonomiska krisen har medfört en stor osäkerhet. Samtidigt har man avvecklat de subventioner som den tidigare S-regeringen införde, något som omedelbart fick konsekvenser för byggandet.
Självklart är det positivt att det tillförs studentbostäder genom ombyggnationer och genom att befintliga lokaler används på nya sätt, så att nya studenter kan komma till våra städer för att satsa på en utbildning. Men när ombyggnationer och omskyltning nästan helt har kommit att ersätta nybyggnation så kan vi inte känna oss nöjda på samma sätt som de borgerliga företrädarna.
Det enda konkreta exemplet på borgerlig bostadspolitik som den borgerliga regeringen har presterat under sina sju år vid makten handlar om avdragsmöjligheten för andrahandsuthyrning. Man har ersatt subventioner för att bygga nya hus med ett avdrag för att hyra ut rum i befintliga. Det hela handlar om prioriteringar och vilka ambitioner man har, är det viktigast att våra barn får bra bostäder att bo i eller att vi som redan har tak över huvudet ska få ytterligare ett skatteavdrag?
De sänkta generella ambitionerna när det gäller studentbostadsbyggandet är en generationsfråga. När högskolan byggdes ut kraftigt under 1990-talet följde inte studentbostadsbyggandet med i samma takt som tidigare. Där tidigare generationers studenter kunde flytta in i områden som Vildanden i Lund, Flogsta i Uppsala, Lappkärrsberget i Stockholm och Ryd i Linköping fick studenterna successivt börja nöja sig med kortsiktig andrahandsuthyrning, inneboenden eller att bo kvar hemma hos föräldrarna. Vi tycker inte att man ska behöva nöja sig med att köa, många gånger, i flera år till ett studentrum.
Slutligen, även om våra borgerliga företrädare inte ser situationen som nattsvart så gör Sveriges studenter det. De har genom Sveriges Förenade Studentkårer i sin bostadsrapport 2013 gett Uppsala, Lund och Linköping lägsta betyg. Vi har goda förhoppningar om att de kommande åren höja våra betyg i denna mätning men det förutsätter en ny regering och nytt styre i våra tre kommuner.
Marlene Burwick, kommunalråd i Uppsala (S)
Lena Micko, kommunalråd i Linköping (S)
Anna-Lena Hogerud, oppositionsråd i Lund (S)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
