Konfliktfyllt när Kry tar över 1177

ledare I måndags blev det känt att Kry köper företaget som driver 1177 inom Region Stockholm. Att denna tjänst nu tas över av en aktör som också driver såväl vårdcentraler som nätläkarverksamhet bäddar för intressekonflikter.

I så gott som hela landet drivs sjukvårdsrådgivningen 1177 i offentlig regi. I Region Stockholm är det annorlunda. Där är tjänsten sedan många år upphandlad av företaget Medhelp.

I måndags blev det känt att nätläkaren och vårdcentralsoperatören Kry köper Medhelps verksamhet avseende just 1177. Det är en affär som som kan få stora konsekvenser och politiken i Stockholm måste ta vara på möjligheterna att nu se över avtalet.

Det är frågor som också privatiseringsivrande borgerliga politiker har anledning att stanna upp och fundera på.

1177 fungerar som en ingång där patienter och medborgare slussas vidare till olika vårdnivåer. Att den tjänsten nu tas över av en aktör som också driver både vårdcentraler och nätläkarverksamhet bäddar för intressekonflikter. Vad händer när företaget som svarar i telefon på 1177 kan slussa en olistad patient vidare till en av sina egna vårdcentraler? Ska de kunna rekommendera sin egen nätläkartjänst? Vad innebär det för trovärdigheten om sjukvårdsrådgivningen sitter på dubbla stolar? Det är frågor som också privatiseringsivrande borgerliga politiker har anledning att stanna upp och fundera på.

Så, vad kan regionpolitikerna göra? Det finns ju ett gällande avtal med ett privat företag. Svaret finns i förfrågningsunderlaget som politikerna själva fastställda inför upphandlingen i april 2018:

Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderbolag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till Beställaren. På begäran av Beställaren ska Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Beställaren ska därefter pröva om Avtalet ska fortsätta att gälla eller om Avtalet ska sägas upp.

Det privata företaget ska visa att de nya ägarförhållandena inte påverkar verksamheten och politiken ska avgöra om avtalet ska fortsätta gälla eller sägas upp. Det är ytterst ett politiskt beslut.

• Vilka risker finns det med att det företag som ska utföra opartisk sjukvårdsrådgivning nu också driver kommersiella vårdcentraler och nätläkarverksamhet?
• Är det politikens avsikt att privata företag ska kunna blanda sådana roller?

Det är frågor medborgarna måste få svar på. Det är frågor där politiken måste bekänna färg. Vi har sedan länge ett förbud mot att läkare äger apotek, men vi saknar fortfarande möjlighet att förhindra apotek att äga vårdcentraler. Till listan med olämpliga, men tillåtna, intressekonflikter läggs nu företag som äger både sjukvårdsrådgivning och vårdcentraler. Också rikspolitiken behöver kliva fram.

Avsikten med att handla upp en tjänst i konkurrens är att kunna sålla fram den bästa och billigaste av flera konkurrerande leverantörer. På områden där det saknas konkurrens blir upphandlingar sällan effektiva. Det är en annan läxa av upphandlingen av 1177. Region Stockholm fick in två anbud. Det ena ströks omgående på grund av att flera formella krav inte var uppfyllda. Det återstod sedan endast ett anbud – Medhelp.

När det bara finns ett anbud råder ingen konkurrens och ett viktigt skäl till att upphandla faller. Politiker som ändå går vidare gör det antingen för att de av principskäl vill lägga över verksamhet på privata företag, eller för att de är för sent ute för att hinna få igång verksamheten i offentlig regi.

Läxan för alla politiker som vill återta privatiserad verksamhet i offentlig regi är att börja tidigt. Om processen startas för sent finns ofta inga andra praktiskt genomförbara alternativ än att genomföra en ny upphandling. Kanske är det den viktigaste lärdomen för oppositionen i Region Stockholm. Om inte avtalet kan sägas upp nu måste förberedelser startas i god tid innan avtalet går ut 2023. Att börja efter valet 2022 är för sent.