Alla ekonomiska indikatorer pekar på en förestående svensk konjunkturnedgång, att vi är på väg att dras in i den djupa europeiska recessionen.
I Sverige köper vi färre bilar, kläder och skor, orderböckerna blir tunnare, annonseringen i tidningar och TV faller, och varseln och konkurserna ökar. Mot den bakgrunden är det högst välkommet att finansminister Anders Borg i dag lägger fram en expansiv budget.
Men betyder det att han numera blivit anhängare av en aktiv konjunkturpolitik – att man ska parera efterfrågefall med statsutgifter som ökar efterfrågan? Nej, det som skett i det förflutna tyder på att Borg mest spelar teater inför valet 2014.
Under finanskrisens första år, när de flesta länder kraftigt stimulerade ekonomin hörde Sverige till tre-fyra länder med den minst expansiva politiken.
Finansministern avvisade gång på gång en sådan ekonomisk politik, med hänvisning till att det var viktigare att minska statsskulden. Han ”samlade i ladorna” för att betala av en statskuld som i stort sett redan var betald. Så sent som i våras när en enig ekonomkår ropade på en mer expansiv politik tuggade Borg fortfarande på om vikten av ”säkra trygghetsmarginaler”.
I augusti bytte han fot. Trots alla alarmerande siffror om en fallande konjunktur och i strid med Riksbankens och Konjunkturinstitutets prognoser anser Borg att det finns ett reformutrymme i budgeten på 23 miljarder nästa år och 27 miljarder året därpå. Varför inte 50 eller 100?
Detta prognostrixande är förstås intellektuellt ohederligt. Men man behöver inte tveka en sekund om behovet av en mer expansiv ekonomisk politik i Sverige.
Politiskt kan Borgs helomvändning slå undan benen för den socialdemokratiska oppositionen, som ängsligt mumlat med i talet om vikten av ”goda statsfinanser”, trots att man i själ och hjärta velat ha mer av stimulanser.
Blir man triangulerad, det vill säga att motståndaren härmar dina förslag, är lösningen att skärpa politiken. Stefan Carlén och Christer Persson menar i boken ”Åter till full sysselsättning” att för Sverige med sin låga ränta är det läge att låna till 35 miljarder årligen i samhällsinvesteringar. Höjd a-kassa och högre pensioner sätter mer fart på ekonomin än sänkt bolagsskatt.
Den tidigare så hyllade Borg stöter nu på patrull i fråga efter fråga. Hans påhitt om att vi får 30 000 fler arbetslösa om a-kassan höjdes har mötts av protester till och med från regeringskollegor. Hans känslokalla tes om att incitament behövs för att sjuka ska söka jobb, har nu mildrats av Försäkringskassan.
Det är därför dags att på allvar ifrågasätta bluffen Anders Borg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
