”Politik är som en cirkus. Det värsta jobbet är alltid att städa upp efter elefanterna”. Orden är James Carvilles. Carville var kampanjmakare åt Bill Clinton 1992 och har levt sitt liv i den skärningspunkt där politik, journalistik och pr-branschen möts. Den skärningspunkten uppmärksammas nu även i Sverige. Anledningen: Elefanterna Svenskt Näringsliv och pr-byrån Prime dansar i det dolda. Priset som Svenskt Näringsliv ska ha betalat Prime för att påverka S: Fyra miljoner kronor.
Arenagruppen, den ideella förening som har Dagens Arena under sitt paraply, har haft ett samarbete med Prime. Dansen mellan Svenskt Näringsliv och Prime, ”Primegate”, har varit helt okänd för Arenagruppen. Avslöjandet fick en självklar och omedelbar konsekvens: Arenagruppens samarbete med Prime har avbrutits. Interna rutiner ska nu ses över. Transparensen i Arenagruppens verksamheter ska öka. Ifrågasatt trovärdighet ska återvinnas genom en offensiv i frågor om öppenhet och finansiering av politisk verksamhet i Sverige.
När spåren efter elefanternas dans är uppstädade, ska inte största möjliga tystnad få råda. Blicken måste höjas mot demokratins grundfrågor. Att lobbying är en del av det politiska spelet vet alla. Men en bred samhällsdebatt bör rimligen följa när konsulter inte längre är rådgivare, utan budbärare i det dolda. Att ett välavlönat uppdrag utförs bakom en fasad bör rimligen leda till en självsanerande diskussion. Att i öppenhetens namn registrera lobbyister, en självklarhet i såväl Washington DC som Bryssel, bör övervägas.
Ett annat förslag är att Ibrahim Baylan, partisekreterare (S), låter sig inspireras av Barack Obama och tar initiativ till en uppförandekod för partiets relationer till pr-firmorna. ”Karantärstider” för de som går mellan politik och lobbying framstår nu som en självklarhet. Inspiration kan hämtas i EU-kommissionen, USA, Kanada och Storbritannien. Där har reformer genomförts som syftar till tydligare regler och ökad öppenhet.
Att S ännu inte har orkat kommentera den pågående debatten understryker att partiet är lamslaget. Samtidigt bidrar diskussionen till nya låsningar. Flera kloka debattörer tvingas påpeka att socialdemokratin aldrig har varit ett tillväxtfientligt parti. Avslöjandet kan även ses som en del av en maktkamp med SSU-förtecken inför partiledarvalet. Därmed blir spel och vandel återigen viktigare än, till exempel, beskrivningarna i Arenagruppens valanalys av en nyckfull kvartalskapitalism och brutaliserad arbetsmarknad. Det är förresten knappast en analys som delas av Svenskt Näringsliv.
Men när en elefant som Svenskt Näringsliv dansar över rosornas bädd, understryks även ett annat av vänsterns grundproblem. Högern har den politiska, ekonomiska och mediala makten. De kan snyta fram fyra miljoner som bland annat satsas på att försöka påverka en ideell förening.
James Carville påpekade en gång att han vägrar vara medlem av den grupp progressiva som står med svansen mellan benen. Vänstern bör lyssna till rådet, vässa armbågarna och ta strid för en radikal och transparent opinionsbildning.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
