debatt I årets valrörelse samlar konservativa partier närmare hälften av väljarnas sympatier. Att döma av utvecklingen i andra länder lär en konservativ regering resultera i större handlingsfrihet för nationalistiska och religiösa grupper, samt därmed ökade risker för diskriminering och hatbrott, skriver HBTQ-debattören Tom Andersson.
Konservativa partier, populistiska eller inte, värnar om en gemensam nationell identitet, försvar och kärnfamiljen som samhällets grundpelare. De är kritiska mot samhällsförändringar, en generös invandrings- och flyktingpolitik, kulturell mångfald och öppenhet.
I Sverige utgörs den konservativa gruppen av SD, KD och M. Deras samhörighet yttrar sig bland annat i en relativt större rörlighet i partisympatier mellan partierna. Under de senaste tio åren har denna trio representerat 25–40 % av väljarnas röster. Att döma av aktuella opinionsmätningar är det inte otänkbart att de hamnar i majoritetsställning, med eller utan KD.
Bert Karlsson, Sveriges Donald Trumpwannabee, ser denna trio som naturlig för regeringsbildning. Moderaterna har hittills inte varit lättflörtade, men om opinionsstödet för Sverigedemokraterna håller i sig måste vi alla förhålla oss till att Sverige kanske föredrar en konservativ regering, i likhet med USA, Italien och andra länder.
I USA är resultatet tydligt. En regering som prioriterar nationell kapitalism, starkt försvar och konservativ familjepolitik. En regering som låter nationella och kommersiella intressen gå före mänskliga och medborgerliga rättigheter, klimat- och miljöfrågor. En regering som inte drar sig för att skylla samhällsproblem på enskilda samhällsgrupper, en stigmatisering som normaliserar konflikter, diskriminering och hatbrott.
Dagens konservativa strömning är fokuserade på invandring och flyktingar, men har också visat mer eller mindre likgiltighet för rättvisefrågor, till exempel HBTQ-frågor. I USA har exempelvis högsta domstolen i två fall upphävt tidigare domslut om diskriminering med motiveringen att dessa inte har tagit tillräcklig hänsyn till religionsfriheten för enskilda näringsidkare.
Likgiltighet är det största hotet mot HBTQ-rörelsen. Det är likgiltighet som legitimerar diskriminering och hatbrott på grund av nationalistisk eller religiös övertygelse
I Sverige råder inget tvivel om att SD och KD är måttligt engagerade i att främja rättigheter för HBTQ-personer. Ju mer konservativ, desto mer fientlig mot HBTQ. M har en mer accepterande politik, men driver inte frågorna med något engagemang. I en konservativ regering lär därför HBTQ-frågor präglas av likgiltighet, som när polisen ger Nordiska motståndsrörelsen mötestillstånd på samma plats som RFSL-ungdom i Almedalen.
Likgiltighet är det största hotet mot HBTQ-rörelsen. Det är likgiltighet som legitimerar diskriminering och hatbrott på grund av nationalistisk eller religiös övertygelse, som när högerextrema grupper attackerar Pride-tåg, eller när företagare i USA vägrar sälja tjänster till HBTQ-personer av religiösa skäl, och frias eftersom religionsfrihet är en medborgerlig rättighet.
I USA har hatbrotten ökat, inte minst sedan Donald Trump blev president. Hans konservativa politik har mycket stort stöd bland frikyrkliga grupper, inte minst evangelikala samfund med fokus på bibeltrogen lära och väckelseteologi, omvändelse och helgelselära. Dessa driver regelbundet kampanjer mot abort, HBTQ-rättigheter och annat som uppfattas hota det konservativa familjeidealet.
I Sverige har vi hittills varit besparade från organiserade anti-HBTQ-kampanjer, men det håller på att förändras. I början av juni publicerade Claphaminstitutet, en tankesmedja med starka kopplingar till evangelikala samfund, en rapport om Pride-festivalen med slutsatsen att den var skadlig för folkhälsan. Den uppmärksammades i kristna pressen, Dagens Samhälle och Sveriges Radio.
Claphaminstitutet registrerades 2017 som stiftelse. Av stadgar framgår att institutet ska bilda opinion och verka för forskning med utgångspunkt i Lausannedeklarationen, en evangelikal trosbekännelse från 1974 på initiativ av den amerikanska predikanten Billy Graham. Ledmotivet är bibeltrogen sanning. Instiftarna företräder en rad evangelikala organisationer, bland annat Evangeliska frikyrkan, Livets ord och tidigare Medvandrarna.
I Almedalen presenterar Claphaminstitutet en ny rapport om religiösa friskolor. Den har tagits fram tillsammans med Människorättsjuristerna, en kristen juristbyrå. Grundare och chefsjurist är Ruth Nordström, aktiv i Livets ord och ombud i det uppmärksammade fallet med barnmorskan Ellinor Grimmark som av religiös övertygelse inte vill befatta sig med aborter i jobbet.
I Sverige kan värdekonservativa strömningar som NMR och Claphaminstitutet tyckas vara ofarliga på större skala eftersom de ter sig extrema, udda och mossiga. Nationalismen är ljum och antalet gudstjänstbesök sjunker stadigt. Men hur många trodde att Trump skulle bli president? Och vem anade att Sverigedemokraterna kanske blir Sveriges största parti?
Även om svenskar är ett av världens mest sekulariserade folk så har antalet frikyrkliga samfund ökat de senaste åren. Statens bidrag har också ökat. Myndigheten för stöd till trossamfund delar sedan 2015 ut 86 miljoner, från tidigare 48 miljoner. De internationella kopplingarna växer också, samt därmed även resurser för påverkan.
Valdebatten borde handla om konflikten mellan socialliberala och konservativa värderingar. Att inte lyfta fram det ökar risken för en konservativ regering.
Än så länge kamouflerar konservativa sina uppfattningar om HBTQ-rättigheter. Med en konservativ regering följer större möjligheter att driva frågorna mer aggressivt. Med en regering som sätter nationalism framför mänskliga rättigheter, som är likgiltig inför minoriteters utsatthet, följer också större handlingsutrymme för främlingsfientlighet, diskriminering och hatbrott.
Det är detta som valdebatten borde handla om, konflikten mellan socialliberala och konservativa värderingar. Att inte lyfta fram det ökar risken för en konservativ regering. Nykonservativa väljare röstar av missnöje med dagens migrationspolitik, enskilda frågor, inte för en värdeomläggning av allas våra liv.
Tom Andersson är utredare i staten och HBTQ-debattör
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
