debatt Samhällets uppdrag kan aldrig begränsas till specifika ’kundgrupper’. Det kräver per definition investeringar som går på tvärs emot aktiebolagets logik, skriver Alexandra Waluszewski.
Nyligen rapporterades om konsekvenserna av att Telia river kopparledningar utan att försäkra sig om att boende på de berörda orterna har fungerande mobiltäckning.
Den då ansvariga ministern gjorde avbön: ”Nätinfrastrukturen borde styckats av och säkrats i svensk samhällsägo” (Björn Rosengren, intervjuad i Dagens Nyheter 2021-05-02).
För den som sparar i aktier, enskilt eller via pensionsfonder, är Telias agerande logiskt. Aktieägarna vill se företag som levererar hög och jämn avkastning och som avvecklar obsoleta tekniker och kostnadsdrivande verksamheter. De vill se företag som investerar i innovativa och effektiviserande lösningar för specifika kundgrupper. Och som lever upp till det lagstadgade uppdraget att se till aktieägarnas bästa.
Den som utför samhällsuppdrag har ett helt annat åtagande. Här gäller det att ge alla medborgare, oavsett ekonomiska förutsättningar, den service de har rätt till. Om alla medborgare skall ha tillgång till telefoni och internet skall den som har fått ansvaret att leverera självklart inte kapa kostnader genom att fasa ut gammal teknik, utan att ersätta den med nya investeringar. Även om det bara är ett fåtal kunder, i glest befolkade områden, som kommer kunna dra nytta av dessa. Också den som bor utanför tätorter har lagstadgad rätt till telefoni och internet. Samhällsuppdraget innebär att den som bor några mil från en större stad skall kunna ringa 112 – även när strömmen går.
Samhällsuppdraget är inte att sätta kostnadsfokus före kvalitet.
Det privata aktiebolagets uppdrag att försvara aktieägarnas intresse krockar alltid med samhällsuppdraget. Oavsett om uppdraget rör infrastruktur, skola, eller vård och omsorg. Det privata skolföretaget skall enligt lag se till aktieägarnas intresse. Avkastningen baseras på företagets förmåga att effektivisera, genom att till exempel standardisera utbildningsuppdraget och begränsa personalkostnaderna. Lärande är dock inget som följer en standardmall och inte heller något som någon gång är färdigt. Extra stimulanser krävs både för det barn som lär sig långsammare och det som lär sig snabbare än andra. Samhällsuppdraget är inte ekonomisk avkastning här och nu utan att ge alla barn och unga möjlighet att utveckla sina förmågor.
Det privata vårdföretaget skall även det se till aktieägarnas intresse. Att etablera vårdcentraler i områden med en hög andel unga, välutbildade och resursstarka medborgare är självklart mer gynnsamt för aktieägarna än etableringar i områden med en hög andel äldre multisjuka. Att utföra omsorgsuppdrag med timanställda som kan ringas in exakt när arbetsbelastningen är som högst är gynnsamt för det privata företagets avkastning. Kvalitet i vård och omsorg kräver dock inte bara tillgång till adekvat utbildad personal utan också kontinuitet i personalgrupper och i relation till vård- och omsorgstagare. Samhällsuppdraget är inte att sätta kostnadsfokus före kvalitet.
Aktiebolagets logik har vissa fantastiska egenskaper: Det tvingar företag att aldrig vila på lagrarna och utan kontinuerligt söka innovativa och effektiva lösningar – för specifika kundgrupper.
Samhällsuppdraget är ett annat. Det kan aldrig begränsas till specifika ’kundgrupper’. Det kräver per definition investeringar som går på tvärs emot aktiebolagets logik. Investeringar måste genomföras även om de inte kan motiveras av stora grupper av betalningsstarka kunder. Det kräver skickligt utfört arbete där kvaliteten är beroende inte bara av personalens utbildning utan även av personaltäthet och personalkontinuitet.
En svala gör ingen sommar. För att komma tillrätta med krockarna mellan det privata aktiebolagets logik och samhällsuppdraget krävs avbön inte bara av en f.d. minister, utan av betydligt fler. Framför allt krävs konkreta handlingar, i form av att befria samhällsuppdrag från aktieägarlogik.
Alexandra Waluszewski,
Professor, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
