Kommer kurderna att välja den progressiva rörelsens demokratiska kamp för sitt motstånd efter folkomröstningen i Turkiet? Nu utformas oppositionens strategier, vägvalen är viktiga, skriver Palmecentrets Helin Sahin.
För ett par dagar sedan förbjöds en dikt i den kurdiska staden Mardin. Dikten heter Det smittsamma modet och är skriven av politikern Selahattin Demirtaş i det fängelse där han sitter sedan november 2016. På morgonen den 2 maj anlände turkisk polis till HDP:s partikvarter i Mardin och rev ner dikten som hade satts upp tillsammans med en bild på Demirtaş. Den ansågs vara terrorpropaganda.
Dikten lyder:
De kommer att säga; inte ett knyst, inga färger. Du gör motstånd genom att skratta. De förbjuder skrattet. De förbjuder rosor då rosor har samma klang som skratt. Låt oss skratta då, så att ditt motstånd inte blir föräldralöst. Anta det är ett brott att skratta. Låt ändå inte folkets skratt blekna.
De kommer att säga; låt inte dagen gry. De kommer att dra vapen åt hoppet. Du gör motstånd genom att springa, och du belastas med detta brott. Låt oss springa då, så att ditt motstånd inte lämnas ensamt. Än sen om detta är ett brott. Driv inte människan till vansinne…
Demirtaş är en av ledarna för HDP (Folkens demokratiska parti) som bildades 2012 för att samla både progressiva turkar och den kurdiska rörelsen bakom sig.
I en intervju dagarna innan han fängslades i början av november 2016 sa han just detta; om rädsla är smittsamt är även mod det.
HDP arbetade för ett nej i folkomröstningen den 16 april, mot en avsevärt ökad makt för president Recep Tayyip Erdoğan utan maktdelningsprincip. Folkomröstningen genomfördes samtidigt som Turkiet befann sig i undantagstillstånd, oppositionen mötte allt hårdare förtryck och inbördeskriget har resulterat i att en halv miljon kurder fördrivits från sina hem.
Hur kommer splittringen bland kurder påverka Turkiet?
Ja-sidan fick en knapp majoritet. Ett systemskifte legitimerades därmed i landet. Internationella valobservatörer rapporterade om allvarliga oegentligheter.
Regeringspartiet AKP fick använda statens samtliga resurser i folkomröstningen. Det finns även rapporter om dödsfall, röstning under pistolhot och att en del röstsedlar stämplats i förväg med ett ja.
Demirtaş kallade ja-sidans knappa majoritet för en påtvingad fascism ur valurnor. Det, och den djupa polariseringen, kan bara övervinnas genom gräsrotsorganisering, sa han.
Det intressanta efter folkomröstningen är hur oppositionens och den kurdiska rörelsens strategier för motstånd kommer att bli framöver.
De progressiva rörelsernas vägval är klart och tydligt: demokratiska medel och framför allt gräsrotsorganisering.
Den kurdiska rörelsens strategier kommer att spela stor roll. Kommer den att stå bakom HDP och dess partiledares ambition att leda den progressiva rörelsen i landet?
Hur kommer splittringen bland kurder, med en betydande islamkonservativ kurdisk befolkning som stödjer regeringspartiet AKP, och politiska intressekonflikter mellan olika grupper i irakiska Kurdistan, där kurder har möjlighet att bli en maktfaktor, påverka Turkiet?
Politiken i Turkiet är komplex och det är svårt att ha en klar framtidsanalys. Men en sak är säker: Hoppet dör aldrig.
Helin Sahin är statsvetare och Turkiethandläggare på Olof Palmes internationella center. Hon ansvarar för centrets Turkietprojekt, till stöd för det civila samhället.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.