Arbetskraftsinvandraren Sirajul Islam utvisas därför att Migrationsverket väljer att inte följa sina egna regler, skriver samhällsdebattören Kurdo Baksi.
Arbetskraftsinvandraren Sirajul Islam kom till Sverige från Bangladesh för fyra år sedan. Han arbetar i Brokiga Bengalen-butiken på Södermannagatan i Stockholm. Butiken säljer varor endast från Bengalen och indiska Västbengalen. Sirajul importerar varorna direkt till butiken – utan mellanhänder.
Sirajul har bostad och fast arbete, är inne i pensionssystemet, har betalat sin skatt samt är utan anmärkningar. Och Sirajul har aldrig någonsin uppburit bidrag eller annan ekonomisk ersättning från den svenska staten. Hans fasta anställning på 75 procent uppfyller Migrationsverkets försörjningskrav med lön som godkänts av fackförbund och genom kollektivavtal.
Ändå ska Sirajul avvisas till Bagladesh!
Jag tar mig för pannan, inte minst på grund av orsaken till Sirajuls utvisning: Medan Sirajul arbetade i Sverige blev hans mor sjuk i elakartad cancer, fadern bröt ryggen och avled senare. I samband med dessa händelser var Siraj tjänstledig för kortare hemresor i sitt forna hemland, sammanlagt 3,5 månader under fyra år. Och nu utvisas denne hårt arbetande man trots att en person under en fyraårsperiod kan ha arbetsuppehåll i upp till sammanlagt 6 månader (Handbok i Migrationsärenden).
På lätt svenska: Migrationsverket bryter mot sina regler som föranleder stora konsekvenser såväl för Sarijul och butiken som måste stängas ifall Sirajul avvisas! Småföretagaren och butiksägaren kan inte fortsätta att sköta affären och importen eftersom hon saknar Sirajul specialkomeptens och nätverk.
Förresten, har inte den svenske företagaren rättigheter i vårt land där arbetslinjen hyllas? På sikt drabbas givetvis även leverantörer och samarbetspartners i Bengalen som försörjer många familjer med inkomsterna från butiken.
Man behöver inte vara ett orakel för att förstå att Sirajul hamnat i utsatthet. I Bangladesh saknar han jobb och social trygghet. Därför har hans situation engagerat och berört många svenskar. En namnlista till stöd för Sirajul har samlats in med underskrift av 175 personer som är kunder, besökare och medverkande vid regelbundna kulturprogram samt reseföretag och föreningar som har sina sammankomster i butikslokalen.
Vad som upprör mig mest är att de svenska migrationsmyndigheterna inte sällan tycks betrakta arbetskraftsinvandrare som slavar: De ska inte ha rätt att ta korta tjänstledigheter för att besöka nära anhöriga i samband med allvarliga sjukdomar, dödsfall och begravningar trots att Kollektivavtalet medger denna rättighet. De tillåts inte ha samma rättigheter som oss som är födda i det här landet.
Jag trodde att vi hade kommit längre år 2015!
Och vad tjänar Sverige på att neka permanent uppehållstillstånd för en hårt arbetande person som betalat skatt och bidragit till samhällsutvecklingen i vårt land? Är det rimligt att Migrationsverket bidrar till att lägga ner arbetstillfällen och arbetsplatser i ett land som avser ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020?
Nej Migrationsverket. Ta er förnuft till fånga. Låt Sirajul stanna i vårt land.
Allt annat är ett svek mot de grundläggande mänskliga rättigheterna.
Kurdo Baksi, samhällsdebattör och författare
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
