Vårdprogram, journalsystem och arbetsrutiner bör ändras för att öka säkerheten för kvinnor med skyddade personuppgifter. 

Kvinnor och män har olika förutsättningar i samhället, trots att lagstiftning och rättigheter inte skiljer sig åt mellan könen. Kvinnor kommer i kläm på institutioner och i vården. Män tar för sig mer och får lättare hjälp på grund av den strukturella ojämlikheten. För kvinnor kan det straffa sig att höras eftersom de då får uppmärksamheten riktad mot sig och det är ofta förenat med fara. Utsatthet för hot och våld är en anledning till att kvinnor ofta har skyddade personuppgifter.

Som kvinna blir det då väldigt svårt att ta till sig vårdinsatser eftersom fokus är på att hitta flyktvägar

På institutioner i samhället riskerar en våldsutsatt kvinna även att möta sin förövare eller att träffa en ny förövare. Tänk dig att tvingas välja mellan att bo med den som misshandlat och våldtagit dig eller att driva runt utomhus hela nätterna för att du inte vågar eller orkar vända dig till de härbärgen och korttidsboenden som finns. Tanken på att sitta inlåst på en avgiftningsklinik och samtidigt behöva oroa sig för att utnyttjas av både manliga patienter och manlig personal är en anledning till att kvinnor inte vågar eller orkar söka hjälp. En försvårande faktor är att en kvinna som blivit utsatt för våld och övergrepp ofta avslöjas av sitt eget skyddsbeteende genom kroppsspråket. Förövare kan läsa kroppsspråk och rikta sin uppmärksamhet mot en redan utsatt kvinna, som blir en tydlig måltavla. Som kvinna blir det då väldigt svårt att ta till sig vårdinsatser eftersom fokus är på att hitta flyktvägar så hon kan känna sig trygg.

Så här säger kvinnorna själva:

Livet utomhus innebär ständig vaksamhet eftersom att slappna av, eller att somna, medför en direkt risk för sexuellt tvång och våld.                                                                  (NN, 27 år)

När skadan är skedd och övergreppet ett faktum är det få som tror på, eller ens orkar lyssna på, en kvinna i hemlöshet med missbruk.                                                               (NN, 46 år)

Vågar inte anmäla eftersom en är tillbaka på gatan med övriga i gruppen. En blir utfryst eller mobbad om en haft kontakt med polisen.                                                            (NN, 38 år)

För att kvinnor med skyddade personuppgifter ska få god vård på lika villkor, som Hälso- och sjukvårdslagen anger, och för att kvinnor ska få en jämlik vård utifrån sina unika behov uppmanar vi beslutshavare inom kommuner och regioner till följande:

  • Inrätta vårdprogram med tydliga processer och rutiner för bemötande av kvinnor med komplexa behov
  • Journalsystem bör tydligt indikera SKYDDAD PERSONUPPGIFT under viktig medicinsk information
  • Varje arbetsskift bör ha en person med spetskompetens i bemötande och vård i samband med våldsutsatthet, substansbruk, osäker boendesituation och fysiska besvär eller skador
  • Säkerställ att kvinnor har en trygg plats fri från mäns övergrepp på samhällets institutioner

NNNN, fyra kvinnor med skyddade personuppgifter

Elisabet Mattsson, professor

Anna Klarare, docent

Forskargruppen Jämlik vård för kvinnor i hemlöshet, Marie Cederschiöld högskola, Stockholm