debatt Coronakrisen sätter sjuksköterskebristen i blixtbelysning. Samtidigt hålls kvinnors löner tillbaka, trots stort behov av arbetskraft. Det visar en ny rapport som tagits fram av Lönelotsarna i samarbete med Sveriges Kvinnolobby. För att komma till rätta med välfärdens orättvisa löner krävs långsiktiga, riktade satsningar, skriver företrädare för dessa organisationer.
Om antalet smittade fortsätter att öka kommer Sveriges intensivvårdsplatser inte att räcka till. Orsaken är inte att det saknas sängar utan skriande personalbrist. 20 av 21 regioner har brist på sjuksköterskor och samtliga 21 har brist på specialistsjuksköterskor.
Nu hörs krav om högre löner för att locka fler till vårdens bristyrken. Moderaterna vill se ett tillfälligt lönepåslag om 5 000 kronor i månaden. Ett annat förslag är att vårdpersonal ska slippa betala skatt. Många menar att Coronakrisen ofrånkomligen kommer att leda till högre löner för vårdens hjältar.
Men bristen på sjuk- och undersköterskor är inget nytt problem. Tillgången på praktiserande sjuksköterskor per 100 000 invånare varit relativt jämn sedan 2013. Det är heller ingen nyhet att det kommer behövas än fler sjuk- och undersköterskor i framtiden för att ta hand om Sveriges allt äldre befolkning. Trots det fortsätter deras arbete att undervärderas.
Det är brist på både undersköterskor och elektriker. Men det är bara för undersköterskorna som lönerna fortsätter att släpa efter.
En viktig förklaring är kön. Lönelotsarnas och Sveriges Kvinnolobbys nya rapport jämför lönerna i några kvinno- och mansdominerade bristyrken som sammantaget har jämförbara arbetsförhållanden och likvärdiga krav på utbildning, färdigheter och ansvar. Vi konstaterar att marknaden inte har pressat upp lönerna i kvinnodominerade yrken på samma sätt som i mansdominerade. Till exempel tjänar undersköterskor inom hemtjänst och 5 800 kronor mindre än jämförbara mansdominerade elektrikeryrken varje månad. Det är brist på både undersköterskor och elektriker. Men det är bara för undersköterskorna, som till 91 procent är kvinnor, som lönerna fortsätter att släpa efter.
När det gäller specialistsjuksköterskor, till exempel Intensivvårdssjuksköterskor, har det varit stor brist under lång tid. De skulle behöva minst 1000 kronor mer i månadslön för att komma i nivå med jämförbara yrken.
För att övervinna värdediskrimineringen krävs en tydlig politik och modiga överenskommelser. Sveriges Kvinnolobby och Lönelotsarna har fem krav till politiker, arbetsgivare och fackförbund.
- Kraftiga investeringar i välfärden.För att alla undersköterskor inom hemtjänst och äldreboende ska komma i nivå med jämförbara yrken krävs en satsning om 15 miljarder kronor per år.
- En ansvarsfull styrning gentemot, och i, regioner och kommuner.För att se till att pengarna faktiskt går till att höja lönerna.
- En särskild lönesatsning på välfärdens bristyrken. Låt lönerna öka mer än märket till dess att bemanningen har säkrats.
- Utvidgat uppdrag för Medlingsinstitutet. Uppdraget måste innefatta att jämföra och följa löner mellan likvärdiga och inte bara lika yrken.
- Öka takten i omställningen till heltid. Fler och bättre handlingsplaner måste tas fram och verkställas i landets regioner och kommuner.
Vi hoppas att omsorgen om sjuk- och undersköterskornas löner kommer att bestå även efter krisen och utvidgas till att omfatta fler undervärderade och kvinnodominerade yrken. Nu är tiden kommen för alla kvinnor som arbetar i skola, vård och omsorg att få skäligt betalt för sina samhällsviktiga arbeten.
Anna Giotas Sandquist, ordförande, Sveriges Kvinnolobby
Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby
Anita Harriman, löneexpert, Lönelotsarna
Lena Johansson, statistikexpert, Lönelotsarna
Marie Trollvik, löneexpert, Lönelotsarna
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
