Studieförbunden välkomnar granskningen och har redan vidtagit åtgärder, men risken är att den nya regeringen med extremismargument försämrar förutsättningarna.
I viss politisk debatt görs en koppling mellan studieförbund och extremism eller terrorism. Ofta med ett underförstått antagande om att det är Ibn Rushd som är problemet. Den som letar efter stöd för det i Riksrevisionens uppmärksammade granskning blir besviken. Riksrevisionen hittar brister, men det handlar om oegentligheter med kvitton och hyror samt sammanblandning med kommersiell verksamhet. Konkreta exempel handlar om dans, handarbete och rockmusik. Illa nog förstås.
Bakgrunden är en uppmärksammad bedrägerihärva i studieförbund på Järvafältet i Stockholm. Det handlade dock inte om Ibn Rushd utan åtta olika studieförbund var drabbade. Bedrägerierna upptäcktes dessutom genom studieförbundens egen kontrollverksamhet.
Att studieförbunden används som politiskt slagträ är illa, men bristerna måste oavsett det åtgärdas
Trots att det saknas täckning för det i Riksrevisionens rapport har både ledarsidor och nyhetsmedia försökt göra en koppling mellan Riksrevisionens granskning, studieförbund och pengar till extremism. Både Expressens ledarsida och TV4:s nyheter har tvingats till tämligen pinsamma rättelser.
Att studieförbunden används som politiskt slagträ är illa, men bristerna måste oavsett det åtgärdas. Skyndsamt. Annars riskerar folkbildningen att skadas. Därför är det bra att studieförbundens samarbetsorganisation välkomnat både granskningen och förslagen till åtgärder. De arbetar själva sedan flera år för att stärka kontrollen, bland annat genom samkörning av registerdata samt digital närvarorapportering och signering. Åtgärder som får beröm av Riksrevisionen.
I somras tillsatte regeringen en utredning om styrning, uppföljning och kontroll av folkbildningen. Utredare är kulturutskottets förre ordförande Christer Nylander (L). Riksrevisionen bedömer att utredningen är nödvändig, vilket betyder att regeringen bör invänta resultatet i februari 2024. Risken är dock stor att regeringen redan nu frestas att med extremism-argumentet snabbt försämra förutsättningarna för studieförbundens verksamhet, exempelvis genom att skära i bidraget. Detsamma gäller kommunpolitiker som av olika skäl vill försämra de lokala villkoren för folkbildning, något som redan skett i flera kommuner.
Alla som läst braskande ledartexter om bidrag till terrorism och fusk för miljardbelopp bör då påminna sig tre saker:
Exemplen i Riksrevisionens granskning handlar inte om extremism utan om inköp till studiecirklar för musiker eller handarbetsintresserade.
Studieförbunden själva välkomnar Riksrevisionens förslag till kortsiktiga åtgärder.
Det totala statliga bidraget är mindre än två miljarder. Som en jämförelse kostade RUT-avdraget förra året över sju miljarder.
Lokala politiker med uppdrag i de lokala styrelserna för ABF, Medborgarskolan, Vuxenskolan, Sensus och andra studieförbund med mer eller mindre stark koppling till partierna måste nu göra sig beredda på att både förklara vad studieförbundens verksamhet betyder för samhället och att visa att reglerna efterlevs.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
