partibidrag Det är allvarligt att en majoritet i riksdagen nu bestämt sig för ett egendomligt lagförslag där insyn i partiernas bidrag endast ska tillåtas till hälften, skriver journalisten Sverker Lindström.
En mycket märklig proposition skickades av regeringen till riksdagen nyligen. Den innehåller en reviderad lag om hur de politiska partierna ska redovisa sina ekonomiska förhållanden.
Lagförslaget innebär att Sverige ska bryta mot regler som utformats av Europarådets antikorruptionsorgan Greco,
Propositionen Ökad insyn i partiers finansiering – ett utbyggt regelverk, 2017/18:55 är en fortsättning på ett egendomligt lagstiftningsarbete av regeringen Reinfeldt som nu fullföljs av regeringen Löfven.
Det är en vanskött fråga som gäller allmänhets insyn i de svenska politiska partiernas ekonomiska förhållanden. Insynen är ofullkomlig och svårtillgänglig i stället för tvärtom.
Det allvarliga är att riksdagen kommer att besluta om ofullkomligheterna och åsidosättandet av Grecos rekommendationer utan någon större debatt eller ändringar. Det beror på att de sju »gamla« riksdagspartierna är eniga om förslaget, hur dåligt det än är. Man har länge varit överens om att insynen endast ska tillåtas till hälften.
Det finns en bra sak i den förändring som föreslås, att det nu trots tidigare motstånd blir krav på att insynslagen ska omfatta partierna på alla nivåer, d v s även lokalt och regionalt.
Det är ett krav från Greco som nu åtgärdas efter många års motstånd. Men det allvarliga är att hela insynsfrågan begränsas.
I propositionen finns en häpnadsväckande berättelse om regeringens förhållande till antikorruptionsmyndigheten Greco.
Regeringsförslaget innebär att partierna endast ska redovisa hälften av uppgifterna om partiekonomin. Och därmed ges ingen bra insyn i partiernas ekonomiska förhållanden. Det går dessutom helt emot Grecos krav som innebär att förutom inkomster ska utgifter, tillgångar och skulder redovisas, uppgifter som är nödvändiga för att man som medborgare ska kunna få ordentlig insyn i ett partis ekonomi.
Greco kräver också att pengar till valkampanjer ska redovisas snabbt. Men i Sverige får vi inte se uppgifterna om valet i september 2018 förrän tidigast sommaren 2019, d v s långt efteråt.
Partierna är skyldiga att redovisa till den ickefolkliga myndigheten Kammarkollegiet som ska göra uppgifterna tillgängliga på nätet, kammarkollegiet.se.
Det sker dock på ett sådant sätt att fakta och jämförelser är svåra att göra. Uppgifterna är svårtillgängliga och presentationen är uselt utformad vilket försvårar jämförelser. Här motverkas allmänhetens insyn på grund av tekniska brister.
I propositionen finns en häpnadsväckande berättelse om regeringens förhållande till antikorruptionsmyndigheten Greco. Statsråden i den förra och den nuvarande regeringen har känt till kraven på lagstiftning. Sverige har fått kritik vid årliga uppföljningsmöten i närmare tio år.
Vid ett möte i juni i år krävdes på nytt att Sverige skulle visa ytterligare åtgärder t ex hur kravet på utgiftsredovisning ska åtgärdas. Det beslöts att en rapport ska lämnas senast den 31 mars 2018, det vill säga samtidigt som den nya svenska lagen som nu ska beslutas i riksdagen ska börja gälla.
Denna pinsamma situation i relationen till Europarådet och Greco kommenteras dock inte direkt i propositionen. Inte heller det unika förhållandet att svenska staten struntar i mellanstatliga myndigheters rekommendationer.
Tyvärr verkar det inte heller ske några förändringar av Kammarkollegiets ogenomträngliga redovisning på Internet.
Sverker Lindström är journalist och författare.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
