Växande klyftor blir tydliga i Socialstyrelsens rapport över dödsorsaker. Regeringen måste upprätta en handlingsplan. Det skriver företrädare för Socialistiska läkare.
En stark koppling finns mellan risken att dö i förtid och människors utbildningsnivå. Det framkommer med all tydlighet i Socialstyrelsens rapport “Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1991–2012” från december förra året. Lågutbildade kvinnor är den mest utsatta gruppen, och högutbildade män har gynnats mest av minskad dödlighet.
Socialistiska Läkare uppmanar regeringen att uppdra åt Socialstyrelsen att ta fram en plan för hur vård- och hälsoresurser kan omdirigeras för att skapa en jämlikare hälsa.
I rapporten (omskriven i DN 16/12 -13) sammanställs dödligheten i vanligt förekommande sjukdomar som hjärta-kärl, andningsorganens sjukdomar samt tumörsjukdomar, alkoholrelaterad död, olyckor och självmord, och hur stor risken är att dö i förtid för olika befolkningsgrupper.
Befolkningsgrupperna har delats in i kön och utbildningsnivå. Av rapporten framgår att den totala dödligheten minskade mellan 1991 och 2012 för samtliga utbildningsgrupper, och för både män och kvinnor. Men bland kvinnor i åldern 35–64 år minskade dödligheten med endast 6 procent för personer med grundskoleutbildning, men med 33 procent för kvinnor med eftergymnasial utbildning. Framför allt är det andningsorganens sjukdomar och rökning som gör denna grupp speciellt utsatt. Ökande skillnad i dödlighet är det yttersta uttrycket för att klassklyftorna i Sverige har djupnat.
Socialistiska läkare ser flera möjliga förklaringar till att hälsoklyftorna har ökat. Försämrade socialförsäkringar, en otryggare arbetsmarknad och nedmontering av preventiva hälsoinsatser är tre exempel.
Vi tror inte att orsaken till att dödligheten minskar otillräckligt bland lågutbildade kvinnor primärt står att finna inom sjukvården, men sjukvårdens uppgift är att minska de hälsoskillnader som existerar. I Stockholms län blev mammografin kostnadsfri år 2012. Detta för att bättre nå ut till de kvinnor som avstod från kontroller av kostnadsskäl. Vi tror att en generell reduktion av privata avgifter inom vården hade bidragit till en mer jämlik hälsa.
Tidigare i år väckte danska läkarförbundet frågan om att fattiga patienter skulle få tätare uppföljning från sjukvården. Dödligheten är högre och följsamheten till behandling är sämre inom socioekonomiskt svaga grupper, därför ville de danska kollegorna lagstifta om noggrannare hälsokontroller av personer som tillhör denna riskgrupp. Det i likhet med att människor med andra medicinska riskfaktorer får bättre uppföljning.
Socialistiska Läkare anser att Sverige inte lever upp till hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf, om en jämlik och god hälsa för alla. Privatiseringen av vården innebär att lättvårdade och resursstarka patienter kan få ta genvägar för att få snabb vård, medan de multisjuka och de med störst hälsorisk oftare försummas.
Vi kräver av regeringen att Socialstyrelsens rapport föranleder nya riktlinjer för uppföljning av patienter tillhörande olika socioekonomiska grupper. Fler uppföljande läkarbesök vid sjukdom, lägre avgifter och bättre system för att tillse att ingen missar existerande nationella screeningprogram är exempel på åtgärder som kan vända trenden av ökande hälsoklyftor.
Lovisa Kasström, legitimerad läkare
Meis Omran, AT-läkare
Sten Axelson Fisk, läkarstudent
Styrelseledamöter för Socialistiska Läkare
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
