Mycket pekar på att kvinnors hälsa prioriteras lägre än mäns och att det påverkar ersättningsnivåerna i vården, skriver läkaren Angela Stelling.
Hur kommer det sig att ersättningen för en urinvägsinfektion efter förlossning är cirka 1 500 kronor lägre än ersättningen för en urinvägsinfektion utan närmare specifikation?
Och hur kan en och samma operation generera olika ersättning beroende på om diagnosen är äggstockscancer eller tjocktarmscancer?
För all vård som utförs i Sverige får sjukvården en ersättning, bestående av skattepengar, som ska täcka de kostnader som vården har inneburit.
Hur stor ersättningen blir bestäms av olika system i olika delar av landet. I Stockholm används ett system som kallas DRG, diagnosrelaterade grupper. DRG-systemet bygger på att likartade sjukdomstillstånd sätts samman i grupper.
Ersättningen för en sjukdomsgrupp bestäms av vad det tidigare kostat att vårda patienter med dessa sjukdomar. Detta innebär, något förenklat, att tillstånd som är dyra att vårda genererar en hög ersättning och vice versa.
På många sätt är detta logiskt, men det finns också risker med systemets design.
Om det finns grupper i samhället vars hälsa prioriteras lägre än andras kanske sjukdomar som drabbar dessa grupper inte kommer att utredas lika utförligt, eller behandlas med lika dyra läkemedel, som mer prioriterade gruppers sjukdomar.
Med dagens ersättningssystem kommer ersättningen för dessa sjukdomar på sikt att bli låg, vilket i sin tur innebär att de kliniker som handlägger dem får en liten budget att röra sig med.
Det finns mycket som talar för att kvinnors hälsa prioriteras lägre än mäns.
Kvinnor har inte samma tillgång som män till nya, dyra läkemedelsbehandlingar. Dessutom bedöms kvinnor vara underbehandlade med en rad viktiga läkemedel. Man har även sett att män får mer högspecialiserad sjukvård vid hjärt- och kärlsjukdomar samt att kvinnor får vänta längre på vissa operationer.
Kanske är det så att kvinnors lågt prioriterade hälsa har kommit att avspeglas och vidmakthållas i dagens ersättningssystem. Kanske är det förklaringen till skillnaderna i ersättningsnivåer som syns i artikelns inledning.
Kvinnliga läkares förening har sedan 2014 arbetat för att DRG-systemet ska utredas ur ett genusperspektiv, men ännu har ingen gått till botten med frågan.
Socialstyrelsen har gjort en översiktlig granskning av DRG-systemet, men väljer i denna att främst peka på andra tänkbara förklaringar, exempelvis att åldersfördelningen i patientgrupperna påverkar kostnaden samt att det på grund av systemets komplexitet är svårt att göra jämförelser mellan enskilda diagnoser.
Någon egentlig genusanalys av systemet och de kostnadsdata som det baseras på har myndigheten inte utfört.
I stället kommer utredaren fram till slutsatsen att DRG-systemet är könsneutralt då DRG-viktningen, själva beräkningen av ersättningen, utförts ”utan att hänsyn tagits till variabeln kön”, vilket snarast kan sägas vara själva problemet då erfarenhet visar att risken för diskriminering ökar när diskrimineringsgrunden inte beaktas.
Så, hur kommer det sig att en urinvägsinfektion efter förlossning ger lägre ersättning än en urinvägsinfektion utan närmare specifikation? Svaret är att vi inte vet säkert och att frågan därför måste lyftas igen, med förhoppning om att en mer utförlig utredning skall komma till stånd.
Vi kan helt enkelt inte luta oss tillbaka förrän det med säkerhet är fastställt att vi inte använder oss av ett system som ger lägre ersättning för kvinnosjukdomar.
Angela Stelling, AT-läkare, styrelseledamot i Kvinnliga Läkares Förening
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
