debatt Besluten som vissa regeringar i Europa och USA har tagit för att bekämpa coronaviruset utmanar vad som hör hemma i fria samhällen. De har mycket att lära av hur tre länder i Asien agerat, skriver Binaifer Nowrojee från Open Society Foundations.
När en del regeringar i väst nu får kritik om oskickliga och fördröjda reaktioner på coronaviruset finns det fortfarande vissa lärdomar att hämta genom att blicka österut. Trots påståenden från vissa amerikanska tjänstemän att det skulle vara för sent att lära från Asien så har beslut i Singapore, Sydkorea och Taiwan visat hur snabbt och effektivt förebyggande arbete kan se ut.
I dessa tre länder har regeringarna markerat hur skyddet av allmänhetens hälsa kan gå hand i hand med respekt för mänskliga rättigheter, och prioriterat människor före kortsiktiga ekonomiska eller politiska vinster. Snabba och transparenta aktioner har hållit antalet fall nere med fokus på de mest sårbara, inklusive fattiga och äldre. Användandet av innovativ teknologi, under dess pågående utveckling, verkar också ha spelat en roll.
Singapore, fast inställt på att inte upprepa misstagen med att stoppa SARS-viruset under tidigt 2000-tal, var ett av de första länderna att vidta preventiva åtgärder. Redan inom några dagar blockerades utrikes ankommande från Kina för att vinna tid, trots protester från Peking, och screening infördes vid gränskontroller. Vid en tidpunkt då mycket fortfarande var okänt om viruset var regeringen snabb att tillhandahålla vederhäftig information, vilket var nödvändigt för att motverka rädsla och hamstring.
När det väl blev tydligt att folk kunde vara smittbärare utan att visa symptom så blev tester, självisolering och så kallad kontaktspårning satta i första hand. Myndigheterna i Singapore har tillhandahållit gratis kvalitetsvård för att ligga steget före viruset. Genom att intervjua smittade personer angående deras kontakter har tjänstemän mödosamt kunna spåra mer än 5 000 människor som utsatts för smittorisk. Detta begränsade en spridning i samhället på det sätt som vi nu ser i större amerikanska och europeiska städer.
Sådan tidig reaktion, utbrett testande och detektivarbete har varit anmärkningsvärt effektivt i Singapore. Stadsstaten, med 5,6 miljoner invånare och en av världens tätast bebodda ytor, har än så länge registrerat färre än 400 fall och endast två döda. Av de cirka 250 fall som bekräftats i mitten av mars hade nästan 100 kontaktats innan de fick diagnosen.
Sydkoreas “drive through”-modell av testande av tusentals varje dag har redan nått rubriker världen över. 19 mars hade landet genomfört mer än 307 000 test, högst per capita i hela världen. Som jämförelse har Storbritannien hittills testat 64 000 personer – näst högst i Europa, men inte i närheten vad som skulle behövts för att möta utbrottet. Provtagningen i USA har också blivit sen och dyr, vilket ledd till förlorad tid i begränsningen av smittan och bidragit till att en epidemi nu väntar på att explodera.
Även Taiwan erbjuder lärdomar, trots att ön bara ligger 13 mil från Kina på fastlandet. Utöver masstester och kontaktspårning så har Taiwan även använt innovativ teknologi för att bekämpa viruset. Samtidigt som det är viktigt att ta in effekten på privatlivet så är Taiwans användande av big data genom att göra patienters resehistorik tillgänglig för sjukhus värt att studera närmare. Civilsamhället och medborgarna har också bidragit genom att skapa interaktiva kartor och andra onlineverktyg för att visa var ansiktsmasker är tillgängliga.
Det här förhållningssättet står i stark kontrast till andra länder där myndigheter har tonat ner risker och sablat ned på kritiken.
South Korea, Singapore och Taiwan har också bekämpat coronaviruset med information, genom att tillhandahålla allmänheten med punkliga, exakta och återkommande uppdateringar.
Det här förhållningssättet står i stark kontrast till andra länder där myndigheter har tonat ner risker och sablat ned på kritiken. Till exempel Kina som initialt grep och straffade läkare och medborgare for ”ryktesspridning” när de rapporterade om viruset. I Thailand har journalister ställts inför rätta för att ha ifrågasatt regeringens reaktion och påvisat korruption, inklusive påstådd hamstring och vidareförsäljning av miljoner av ansiktsmasker. I USA har president Donald Trump attackerat medier, underminerat information från hälsomyndigheter och misslyckats med att ta ansvar för fördröjningar i reaktioner på viruset.
Singapore, South Korea and Taiwan verkar föröka balansera medborgarens rätt till integritet med behovet av att isolera diagnosticerade eller misstänkta fall. I Taiwan har till exempel myndigheter minimerat kostnader för hälsa- och sjukvårdssystemet genom att tillhandahålla mobiler med GPS-sändare till de som isolerats så att de går att spåra. I Singapore har uppgifter om var patienter bor och arbetar gjorts tillgängliga online (dock har inga namn röjts). Sydkorea utfärdar varningar via mobil som informerar medborgarna om de är i närheten av en smittad person. Huruvida dessa åtgärder har varit proportionella kommer behöva studeras och analyseras för resten av världen.
Ledare i Europa och USA visade likgiltighet så länge viruset var begränsat till Asien, och missade ett kritiskt läge för möjlighet till beredskap. När dessa regeringar väl reagerade så kunde drastiska åtgärder ändå inte hindra en kraftig ökning av fall. Hälso- och sjukvården är i ökande takt överhopad, den medicinsk personalen är oförberedd och dåligt utrustad. Rädsla och oro dominerar i den allmänna debatten. I Europa och USA finns en känsla av att det värsta fortfarande väntar, dödstal och antal smittade ökar alarmerande.
Det skulle inte behöva vara så här, som Singapore, Sydkorea och Taiwan visar. De har potentialen att visa att en effektiv folkhälsoreaktion måste grundas i principer om mänskliga rättigheter, och lita på snabb och uppfinningsrik reaktion. Regeringar får aldrig tvingas att välja mellan dramatisk nedstängning av samhället eller överbelastning av sjukvården. När USA och Europa, för att motverka spridningen av coronaviruset, inför restriktioner som inte hör hemma i ett fritt samhälle så har asiatiska stater en hel del lärdomar att erbjuda.
Binaifer Nowrojee
Asia Pacific Regional Director of the Open Society Foundations
Översättning: Jonas Nordling
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
