Lärarförbundet: Fem förslag för bättre vuxenutbildning

Tre av fyra lärare inom vuxenutbildningen tycker att arbetsbelastningen ökat de senaste åren. Fyra av tio lärare får nya elever varje vecka. Om verksamheten ska bli bättre både för lärare och elever måste arbetsbördan minska, skriver förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Idag hoppar var tredje tonåring av gymnasiet, något som riskerar att få stora konsekvenser för både individer och Sverige som välfärdsnation. En väl utbyggd vuxenutbildning erbjuder dock en unik möjlighet till en andra chans.

Många lärare på vuxenutbildningen trivs och känner mening, men larmar om att administrativa åtaganden skjuter i höjden, den höga omsättningen på elever gör det svårt att planera arbetet och bristen på behöriga lärare är akut. Det finns flera skäl att satsa på vuxenutbildningen.

Vuxenutbildningen är i dag en av våra största skolformer – 350 000 personer läser i år inom kommunal vuxenutbildning, framför allt Komvux och SFI.

 I en färsk undersökning som vi i Lärarförbundet gjort framträder en bild av en verksamhet som präglas av högt tryck och en ryckighet som försvårar struktur och kvalitet för både lärare och elever.

Ett av de största problemen är den höga arbetsbelastningen för lärarna. Tre av fyra lärare upplever att arbetsbelastningen har ökat de senaste tre åren.

Bara 7 procent av lärarna säger sig ha tillräcklig tid att planera och följa upp undervisningen. Den stora tidstjuven är administration och dokumentation.

Bara 7 procent av lärarna säger sig ha tillräcklig tid att planera och följa upp undervisningen. Den stora tidstjuven är administration och dokumentation.

Inom SFI-undervisningen är den kontinuerliga antagningen av nya elever en stor utmaning.

Hela fyra av tio lärare i vår undersökning uppger att deras skola tar in nya elever varje vecka. Att hitta en bra balans där lärarnas möjligheter att erbjuda en kvalitativ utbildning möter elevens behov av att snabbt påbörja sin undervisning i svenska är helt avgörande.

Andelen behöriga lärare inom SFI måste också bli högre. Idag är endast 36 procent av SFI-lärarna behöriga för skolformen.

En modern kunskapsintensiv ekonomi förutsätter medborgare som har en god bildning och en föränderlig arbetsmarknad kräver goda möjligheter till omställning och matchning vilket förutsätter ett livslångt lärande, där spelar vuxenutbildningen en avgörande roll.

Både regeringen och kommunerna måste börja uppvärdera den kommunala vuxenutbildningen och ge den rimliga chanser att göra skillnad. Vi kräver därför:

• Minska arbetsbelastningen och renodla på lärarnas bord. Flera administrativa sysslor inom vuxenutbildningen – som till exempel IT-administration, närvarorapportering till Arbetsförmedlingen och blanketthantering som rör studiemedel – bör rimligen kunna utföras av någon annan än läraren själv.
• Erbjud eleverna en strukturerad och likvärdig undervisning. Antagningen till SFI-utbildning bör ske högst en gång i månaden. Lärarna måste dessutom få större möjligheter att styra över tiden avsatt för studier och en nationell standard för antalet undervisningstimmar inom Komvux-kurser bör utarbetas så att alla elever får samma chans.
• Se till att lärarna inom vuxenutbildningen får del av samma statliga satsningar på lön, kompetensutveckling och karriärvägar som kommit många andra lärare till del.
• Öka antalet behöriga lärare inom vuxenutbildningen, bland annat genom att låta lärare behörighetskomplettera sig på arbetstid och erbjud i högre grad lärarstudenter att göra sin VFU, ”lärarpraktik”, inom vuxenutbildningen.
• Skrota det nuvarande systemet för kommunal upphandling av vuxenutbildningen och ersätt det med ett annat, mer långsiktigt hållbart system.

Det är aldrig för sent att lära sig nya saker och ta nya steg i livet. Menar vi allvar med bildningsuppdraget och med att ge människor en andra chans måste vi ge rimliga förutsättningar till de lärare och elever som gör jobbet. Så kommer fler att få chansen – och lyckas.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet