Idag lanserar regeringen Agenda 2030 — den svenska regeringens rapport till FN:s forum om hållbar utveckling. Men ett av de absolut viktigaste målen, det om en likvärdig skola, har här hemma i Sverige fått sig en rejäl törn, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Lanseringen av Agenda 2030 görs med pompa och ståt, kronprinsessa och ministrar. Det är positivt för det visar vilken vikt regeringen lägger på arbetet. Men det förpliktigar också. Ett av de absolut viktigaste målen – det om rätten till en inkluderande och jämlik utbildning, har här hemma i Sverige fått sig en rejäl törn.
Arbetet med Agenda 2030 och dess 17 mål syftar på att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.
Globala utmaningar, problem som pågår långt bort i världen kan tyckas. Men sådan är inte verkligheten. Utmaningarna finns här hemma alldeles runt hörnet.
Det fjärde målet handlar nämligen om rätten till utbildning och syftar till att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet samt främja möjligheter till ett livslångt lärande för alla.
Sverige har tydligt förbundit sig till att leva upp till de här målen.
Men regeringens rapport visar – precis som PISA-rapporten gjorde förra hösten – att likvärdigheten i det svenska utbildningsväsendet går åt fel håll.
Ett av de absolut viktigaste målen – det om rätten till en inkluderande och jämlik utbildning, har här hemma i Sverige fått sig en rejäl törn.
Den svenska skolan drar isär. Författarna av rapporten konstaterar att det varit en långsiktigt sjunkande trend för kunskapsresultaten och samtidigt en alltmer bristande likvärdighet, vilket resulterat i att många barn och unga saknar behörighet att söka in till gymnasieskolan. Lösningarna finns i att bland annat åtgärda lärarbristen och stärka lärarens profession.
Rapporten konstaterar också utbildningens avgörande roll för att nå övriga mål i Agenda 2030. Det finns ett behov att stärka utbildningen för hållbar utveckling som en väsentlig åtgärd för att bygga ett hållbart samhälle. Vårt samhälle.
Det behövs krafttag för att komma till rätta med den bristande likvärdigheten. Det har vi från Lärarförbundet påpekat gång efter gång de senaste åren. Både ensamma och tillsammans med andra organisationer.
Det var även en huvudfråga för mig som ledamot i Skolkommissionen där vi tillsammans, profession, forskare och samhällsföreträdare, presenterade helhetsåtgärder för att både öka likvärdigheten, höja kunskapsresultaten och förbättra kvalitén i svensk skola.
Urvalet till alla skolor bör ses över utifrån strävan att minska elevsorteringen.
Vår skola ska ge alla elever samma chans att lyckas – oavsett bakgrund, förutsättningar, bostadsort eller skolform.
Det står i skollagen.
Det är viktigt eftersom det påverkar unga människors möjligheter senare i livet. En ojämlik skola bidrar till utanförskap, sämre tillväxt och att varje människas inneboende kapacitet inte tas till vara. Det skapar stora klyftor, som påverkar demokratin och hela samhället negativt.
Trenden måste brytas. Skolor i utsatta områden måste vara attraktiva, för skolledare, lärare och elever.
Urvalet till alla skolor bör ses över utifrån strävan att minska elevsorteringen. Resurserna till undervisning och elevhälsa i skolan måste vara socioekonomiskt och kompensatoriskt fördelade i högre grad och elevernas förutsättningar ska beaktas i resursfördelningen.
Så visst är det en viktig signal att Agenda 2030-rapporten lanseras med kunglig glans på Dramaten. Men det är inte läge att luta sig tillbaka. För att säkra rätten till utbildning av god kvalitet och en jämlik skola – i världen såväl som i Sverige – måste mycket mer hända här och nu.
Johanna Jaara Åstrand är ordförande i Lärarförbundet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
