Skolval ger inte alla elever samma chans. Och skillnader mellan skolor har ökat i en oroväckande takt, liksom segregationen, skriver Mimmi Rönnqvist, ordförande Lärarnas Riksförbunds studerandeförening, i en slutreplik i debatten om utökat eller avskaffat skolval.
Det kan inte påvisas att skolvalet har gjort varken hit eller dit med kunskapsresultaten. Vad som kan påvisas är att skolsegregationen har ökat markant de senaste åren,
Skillnader mellan skolor har ökat i en oroväckande takt och där har vissa elever vunnit lotteriet medan andra dragit en nitlott.
Detta har dock inte höjt de svenska elevernas genomsnittliga resultat. Under lång tid har kunskapsresultaten dalat och trots att vi ser en positiv trend i den senaste PISA-undersökningen är den svenska skolan långt ifrån vad den borde vara.
Vad behöver vi göra? Vi behöver tänka på elever från familjer som inte har förutsättningar att göra ett informerat skolval.
Dessa elever behöver en statlig och kompensatorisk finansiering av sin skola och deras skola behöver detsamma.
Den svenska skolan behöver också ett fördelningssystem av elever som främjar långsiktig planering och stabilitet.
Med en tydlig geografisk indelning av elever ges skolor möjlighet att planera för kommande års resursåtgång.
Däremot kan denna indelning behöva utformas på nya sätt för att bryta boendesegregation. En geografisk indelning möjliggör även för en annan form av utvärdering och planering av undervisning på lång sikt.
I dagsläget vet inte skolor hur många elever de kommer att ha kommande läsår vilket gör att verksamhetens planering blir kortsiktig, småskalig och skakig.
Titta i vår skollag eller läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem. Ordet konkurrens nämns inte en enda gång.
Det sista vi bör prata om när det kommer till den svenska skolan är konkurrens.
Titta i vår skollag eller läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem.
Ordet konkurrens nämns inte en enda gång. Den svenska skolan ska vila på likvärdighet, hänsyn till människors olika förutsättningar och kontinuitet. Vägen dit behöver inte nödvändigtvis vara lång, så länge den är stabil.
Till sist vill jag klargöra vad jag ser som allra viktigast i en konstruktiv skoldebatt; det handlar inte om att blicka åt höger eller vänster. Det viktiga är att vi blickar framåt mot en stabil framtid för alla barn och unga i det svenska skolsystemet.
Mimmi Rönnqvist, Ordförande Lärarnas Riksförbunds studerandeförening
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
