debatt Lärarbristen är ett faktum, därtill kommer problemen i lärarutbildningen med genomströmning, kvalitet och antagningskrav. Men det finns ljus i tunneln och konkreta förbättringar som kan göra lärarutbildningen mer attraktiv, skriver Lina Hading, ordförande LR studerandeförening.
Den låga genomströmningen på lärarutbildningarna, där var tredje ämneslärarstudent hoppar av under första läsåret, har fler än en förklaring. Var fjärde utbildning underkänns av UKÄ, Universitetskanslerämbetet. Det är givet att en utbildning som inte håller måttet inte heller kommer att hålla kvar studenterna.
Ett annat problem är lärarutbildningens låga antagningskrav där majoriteten av utbildningarna inte ens har antagningsstatistik eftersom alla kom in. Att bara skriva högskoleprovet ger dig en nästan säker biljett in på de flesta ämneslärarprogrammen, även om du gissat på allt. Så ska det inte vara.
Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening vill att lärarutbildningen ska vara en attraktiv utbildning som håller hög kvalitet. Svårare än så är det inte. Vi vill att de som söker sig till lärarutbildningen är personer som vill bli lärare, inte personer som inte kom in på någonting annat.
Det är nästan tjatigt att skriva att lärarbristen är hög och kommer öka även framöver, men så är det. Vi kan lösa lärarbristen med fler platser på utbildningen, lärarutbildningen ska genomsyras av kvalitet framför kvantitet.
Det vi behöver nu är en dimensionerad lärarutbildning där de lärosäten som bedriver lärarutbildning håller hög kvalitet. Lärarutbildningarna bör därför koncentreras till färre lärosäten och dimensioneras efter behov. Det i sin tur kommer att öka antagningskraven på utbildningen.
Vill vi få fler lärare ska studenter lockas med en kvalitativ utbildning, mycket lärarledd undervisningstid och en lockande arbetsmarknad snarare än låga antagningskrav.
En utbildning av hög kvalitet motiverar de studenter som läser den att fortsätta ända till examen. Samtidigt som högre antagningskrav kommer göra lärarutbildningen mer attraktiv på det sätt vi önskar.
Elever i skolan ska tänka på lärarutbildningen som ett mål de måste kämpa för att uppnå, inte som den utbildning de kan ha som sjunde alternativ eftersom de vet att de kommer in om inget annat. Med högre kvalitet och antagningskrav kommer vi att få en högre genomströmning av utbildade lärare.
Att istället fortsätta bedriva utbildningen på 28 lärosäten med bristande kvalitet och nästan obefintliga antagningskrav är inte rätt väg att gå. Vill vi få fler lärare ska studenter lockas med en kvalitativ utbildning, mycket lärarledd undervisningstid och en lockande arbetsmarknad snarare än låga antagningskrav.
Vi föreslår därför att:
1. Koncentrera lärosätena som erbjuder lärarutbildningar.
Bland annat OECD har påpekat att ett mindre antal lärosäten har bättre förutsättningar att bedriva utbildningar med hög kvalitet. Det skulle kunna åstadkommas med en halvering av antalet lärosäten.
2. Dimensionera lärarutbildningarna efter skolans behov.
Den statliga styrningen över dimensioneringen av lärarutbildningarna måste stärkas.
3. Höj ersättningsbeloppen till lärarutbildningarna. Lärarutbildningen är underfinansierad och måste utvecklas. Det är långt ifrån alla lärosäten som erbjuder en kvalitativ utbildning.
Därtill måste huvudmännen ta sitt ansvar för att förbättra löner och arbetsvillkor för att göra yrket tillräckligt attraktivt.
Lina Hading, ordförande Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening, LR Stud.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
