Låt berörda vara del i forskning

debatt Att forskare och personer som berörs av forskningen arbetar gemensamt kan stärka möjligheten att lösa samhällsproblem och ge bättre kunskap. Det märker vi i vårt arbete med hemlösa kvinnor, skriver forskargruppen Jämlik vård för kvinnor i hemlöshet.

Samskapad forskning är en metod där forskare och personer som berörs av forskningen arbetar tillsammans för att hitta lösningar på ett problem och därmed generera evidensbaserad kunskap. Trots detta exkluderas ofta personer med de svåraste problemen i vårt samhälle när deras problem ska lösas. De anses inte själva kunna bidra med kunskap.

Detta medför att kunskapen om hur man hjälper också kan bli ett maktmedel, som fel använt riskerar att förstärka och förvärra redan allvarliga problem.

I Sverige åsidosätts hemlösa kvinnors rättigheter trots att behovet av hjälp är påtagligt. Kvinnorna vittnar om att deras kontakter med myndigheter, vården och andra offentliga institutioner präglas av fördomar, ignorerande, ifrågasättanden och förminskningar. Kontakterna kan därför upplevas som ytterligare svek från samhällets sida. Detta medför ansträngda relationer till dessa olika aktörer och institutioner, och till exempel att kvinnor i hemlöshet undviker att söka vård trots att de är svårt sjuka.

Kvinnorna har ofta flera olika sociala problem kombinerade med svåra hälsoproblem. Dessa är överlappande och ömsesidigt förstärkande. Det innebär att det krävs mer än en lösning på problemen. Därför blir det omöjligt att bedriva forskning utan ett samspel som inkluderar de kvinnor som är experter utifrån kunskap och egna erfarenheter.

Det är också ett sätt att demokratisera framväxten och användningen av kunskap i samhället. Att vara den som ställer frågorna och formar kunskapen är att utöva makt och endast genom att ta steget och välja att dela den makten blir kunskap demokratisk. Kvinnor i hemlöshet är en marginaliserad grupp. Trots att de generella välfärdsnivåerna har stigit markant de senaste 100 åren, så har kvinnor som lever i hemlöshet inte fått det bättre.

I samskapad forskning är utgångspunkten att kvinnorna själva besitter en central del av den kunskap som behövs för att utforma dessa insatser.

Tvärtom, allt fler kvinnor lever utan bostad, under anmärkningsvärt svåra förhållanden i Europa och i välfärdssamhället Sverige. De är helt utlämnade och beroende av att myndigheter, vården och andra institutioner erbjuder hjälpinsatser. Det är alltså avgörande och rentav livsviktigt att de insatser som ges är adekvata. I samskapad forskning är utgångspunkten att kvinnorna själva besitter en central del av den kunskap som behövs för att utforma dessa insatser.

Vi menar att vetenskapssamhället måste arbeta mot utvecklandet av efterfrågad kunskap, utan att förminska den som hjälpen riktar sig till. Genom samskapad forskning kan den ojämlika relationen mellan parterna övergå i en ömsesidig relation där det skapas utrymme för att nyansera, samverka och interagera. På så sätt kan båda sidor hjälpa varandra och verka för optimal nytta för individen. Samskapad forskning är en fråga om maktutjämning och demokratisering av forskning men den är i lika stor utsträckning en fråga om att producera bättre och mer nyanserad kunskap.

FN:s medlemsländer antog år 2015, Agenda 2030 och de globala målen för en hållbar utveckling. Agendan innebär att vårt samhälle ska utvecklas till att bli jämställt avseende fördelning av makt, inflytande och resurser. Kunskap är vår viktigaste resurs och vem som skapar den är en fråga om makt och inflytande. Eftersom de globala målen gäller alla människor så är det också allas vårt ansvar och rättighet att arbeta gemensamt för att nå dem.

Det är i den andan också viktigt att vi tillsammans skapar den kunskap som ligger till grund för besluten som formar framtiden.

Hanna Karlsson, Anna Klarare, Elisabet Mattsson, Johan Vamstad, forskargruppen Jämlik vård för kvinnor i hemlöshet vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, Stockholm