LEDARE Långtidsstängda klassrum för en hel årskull i gymnasiet är knappast bästa vägen att möta en väntande massarbetslöshet.
För årets 355 000 gymnasieelever äringet sig likt efter att de den 18 mars fick fortsätta vårterminen med undervisning på distans.
Med motiveringen att de med sitt resande spred mer smitta i samhället än grundskolans elever fick de snabbt gå över till de digitala klassrummens värld.
Denna coronavår sätts betygen även utan nationella prov, vilket har särskilt stor betydelse för de cirka 85 000 som går sitt sista år.
Ändrar det årskullens antagningsvillkor till högskolan? Kommer terminen att förlängas? Läget är ännu oklart. Även om varenda skola anstränger sig maximalt för att ge alla sistaårselever slutbetyg är svårigheterna större.
Mer än 100 länder har nu stängt ner hela eller delar av sitt skolsystem. Den otroligt genomgripande förändringen i samhället, som detta innebär, har genomförts utan att man har mycket på fötterna, säger Helena Nordenstedt, forskare i global hälsa och epidemiologi vid Karolinska institutet i Stockholm.
Vilka kriterier ska gälla för att öppna skolorna igen, undrade smittskyddsexperten Johan Giesecke i den brittiska podden Unherd. Han är kritisk till skolstängningar, inklusive gymnasierna, eftersom han bedömer att barn och ungdomar inte smittar så mycket. »Vi kan stänga skolorna. Men ungdomarna kommer inte att sluta röra på sig«, konkluderade han i samband med att beslutet togs.
Liksom Marc Van Ranst, en av chefsvirologerna för det belgiska folkhälsoinstitutet, menar Giesecke även att skolstängningen beror på att politikerna fallit för grupptryck.
I Norge, som under några veckor stängde ner alla skolor, har landets statistiska centralbyrå beräknat att prislappen är hela 1,7 miljarder kronor (norska) per dag i produktionsbortfall och kunskapstapp.
Där och i övriga Norden planeras nu att öppna de lägre stadierna igen.
Efter påsk blev det i Sverige möjligt att försiktigt öppna gymnasieskolan för »mindre elevgrupper«, som annars riskerar att inte kunna få sina slutbetyg.
»En avklarad skolgång är en oerhört viktig framgångsfaktor när man senare ska förklara varför det gick som det gick för en ung människa senare i livet«, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i en intervju i DN.
Det kommer inte bli enkelt att välja vilka som bäst behöver den extra hjälpen, menar han.
De digitala klassrummen har fungerat väl för många elever som är motiverade eller kommer från resursstarka hem. Lärarna gör ett imponerande jobb. Men de elever som behöver skolan allra mest förlorar på omläggningen.
Studieformen kräver en disciplin som även många vuxna har svårt att klara. Eleverna hänvisas till att ta ett stort eget ansvar, samtidigt som förutsättningarna att göra det är skriande olika.
Och gymnasieläraren Kerstin Francke, undrar: »Offrar vi deras hälsa, utbildning och välmående?«
Stora grupper unga har inte heller föräldrar som jobbar hemifrån eller med en sådan utbildning att de kan bistå sina barn med distansundervisningen.
- 33 procent på de högskoleförberedande linjerna har föräldrar utan högskoleutbildning, som jobbar i ett LO- eller TCO-yrke.
- De 105 000 som går yrkesinriktade linjer kan knappast träna på att spika upp en vägg, sätta plattor eller dra en elkabel digitalt.
Många riskerar därmed en sämre utbildning än de har rätt att förvänta sig.
Årets studentkull känner sig med rätta snuvade på sitt efterlängtade utspring. Men att fira studenten i tid är inte lika betydelsefullt som att klara studenten och komma vidare till jobb och högskola.
Utan fullgod examen ökar risken starkt för arbetslöshet och sociala problem, även utan en pandemi. Och nu ska ungdomarna dessutom möta en arbetsmarknad med förväntad arbetslöshet på över 13 procent, enligt regeringens egen prognos.
Att inte få godkända betyg är ett folkhälsoproblem, framhöll i SVT:s Rapport Magnus Thilén gymnasiechef i Lidköpings kommun, där skolan nu släpper in eleverna på bygglinjen igen.
I Örnsköldsviks gymnasium har rektor, trots rekommendationerna, låtit sina avgångsklasser gå kvar i skolan för att »säkerställa att de som tar studenten i vår får den utbildning de har rätt till«.
Men för flertalet skolor fortsätter distansundervisningen vara huvudalternativ ännu en tid.
Sammanfattningsvis blir skolans kompensatoriska uppdrag, att skapa likvärdiga möjligheter, betydligt knepigare i en helt digital miljö, utan fasta rutiner, sociala kontakter och med mer stillasittande och kanske ohälsosamma matvanor.
Distansundervisningen påverkar därmed väldigt orättvist.
Digitalt lärande kan säkert fortsätta där det visat sig fungera.
Men stängda skolbyggnader garanterar inte isolering.
Istället för att ungdomarna hänger på gräsmattor och kaféer borde de snarast få chansen att under tryggast möjliga former återvända till skolan, i synnerhet den kull som ska få sina avgångsbetyg.
Det finns självfallet invändningar mot att öppna gymnasieskolan nu.
Valet mellan hälsa och ungdomars framtid är en ingen enkel målkonflikt.
Men, som Johan Giesecke undrar: Hur lång tid kan en skolstängning pågå i en demokrati?
Ska gymnasieskolan hållas stängd tills vi har ett vaccin om 1,5 år?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
