debatt En borttagen karens i bemanningsavtalen skulle frigöra personal till vården, hävdas det. Men det innebär tvärtom en risk för såväl en kostnadsexplosion som sämre arbetsvillkor för anställd personal, skriver Johan Enfeldt.
Alla regioner (landsting) hyr in vårdpersonal från bemanningsföretag vid tillfälliga vakanser. Det är inte konstigt i sig, så länge de ofta dyra avtalen används enbart till detta. Och det är inte heller konstigt att prisnivån är hög så länge det handlar om tillfällig och kortvarig inhyrning. Tyvärr används samma dyra avtal också till att mer långsiktigt ersätta befintlig personal. SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) har också i flera år försökt bryta denna kostnadsutveckling. Förra året kostade hyrpersonalen en bra bit över fem miljarder kronor.
Sveriges Radio rapporterade i helgen att Region Stockholm (SLL) nu tar bort den så kallade karenstiden i avtalen för inhyrning av vårdpersonal. Karenstiden innebär kort sagt att bemanningsföretagen inte ska tillåtas att först skapa brist på vårdpersonal i en region genom att rekrytera från ett sjukhus och sedan direkt hyra tillbaka den nyss rekryterade personalen till en högre kostnad. Tanken är ju att bemanningsföretagen ska bistå vid kortsiktiga brister, inte bidra till att skapa långsiktiga brister på vårdpersonal. Därför finns normalt en skrivning i avtalen om att regionerna inte hyr in personal som varit anställda i den egna regionen under de senaste sex eller tolv månaderna. De flesta skattebetalare inser att det är en rimlig och nödvändig marknadsmekanism i ett avtal som syftar till att lösa korttidsvakanser.
Nu hävdar både branschorganisationen Kompetensföretagen och Vårdförbundet att en borttagen karens skulle frigöra personal till vården. Det skulle bara vara sant om bemanningsföretagen hade, som det heter i andra branscher, ”konsulter på bänken” på grund av att de inväntar karenstidens utgång. De flesta med någorlunda insyn i branschen vet att det inte fungerar så och Kompetensföretagen svarade själva mycket hederligt på frågan om hur stor volym som skulle frigöras:
”Det är kompetensbrist i vården, så ingen sitter och väntar på uppdrag.”
Svart på vitt. Att SLL tar bort karensreglerna frigör alltså ingen ny vårdkapacitet. Möjligen kan det innebära att tidigare medarbetare i SLL som idag jobbar via bemanningsföretag i andra regioner kan återvända, men de lämnar i så fall ett hål i vården där de jobbar idag.
Det blir fritt fram för bemanningsföretagen att rekrytera personal från vården för att direkt hyra tillbaka dem till samma vårdgivare till ett högre pris.
Vad får då borttagna karensregler för konsekvenser? Jo, det blir fritt fram för bemanningsföretagen att rekrytera personal från vården för att direkt hyra tillbaka dem till samma vårdgivare till ett högre pris. I det korta perspektivet är det sannolikt inte ett stort problem eftersom närmast all personal helt fokuserar på corona, men om reglerna blir kvar riskerar vi både en kostnadsexplosion och sämre arbetsvillkor för anställd personal.
Både Kompetensföretagen och företrädare för Vårdförbundet sprider också missuppfattningen att karensreglerna hindrar vårdpersonal att byta arbetsgivare.
Så är det inte. Inget i reglerna hindrar någon att söka och ta ett jobb hos ett bemanningsföretag. Det är bemanningsföretagen som själv avtalat bort rätten att hyra tillbaka till samma region inom en fastställd tid. Inget hindrar bemanningsföretaget att anställa någon och satsa sex månader på till exempel vidareutbildning eller på att hyra ut till andra vårdgivare inom samma region.
Avtal där karensregler är en förutsättning betingar självklart också ett högre pris. Om nu karensen ensidigt tas bort ges bemanningsföretagen stora fördelar utan att själva ge något tillbaka. Det är en orimlig hantering av både skattepengar och anställda. Regionerna måste satsa på egen personal.
Lyckligtvis är Region Stockholm ännu ensamt om att ha lyft karensreglerna. Låt oss hoppas att det stannar där och att Region Stockholm också klargör att de lyfter karensreglerna för de som redan slutat i regionen, men inte för personal som nu rekryteras till bemanningsföretag. Ökad användning av hyrpersonal skapar många problem för ordinarie personal. Istället för att öka kostnaderna för inhyrning bör regionerna satsa på de egna medarbetarna. Det krävs både just nu i pågående corona-kris och för att långsiktigt säkra kontinuitet och bra arbetsvillkor i vården.
Johan Enfeldt
tidigare regionpolitiker,
utkommer i vår med en uppföljning av rapporten “Hyrsjuksköterskor i vården” (Arena Idé 2019).
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
