Debatt Oåterkallelighet och ånger har dominerat diskussionerna om vård för transpersoner under de senaste åren, särskilt när det gäller unga. Konstigt nog har debatten förändrats väldigt lite när förslaget till modernisering av könstillhörighetslagen, även då ett ändring av juridiskt kön, är i praktiken helt återkalleligt.
Oåterkallelighet och ånger är inte unikt för transpersoner. De är oundvikliga delar av den mänskliga tillvaron. Vem känner du som inte har tagit en felaktig sväng, missat en chans, eller fattat ett dåligt beslut – och ångrat det? Flera decenniers forskning visar att ånger uppstår minst lika ofta från missade möjligheter som från aktiva val, om inte oftare.
För transpersoner, särskilt unga transpersoner, resulterar utebliven könsbekräftande vård också i oåterkalleliga förändringar och ånger. Redan i puberteten börjar oåterkalleliga förändringar för transpersoner, vilket utan åtgärder kan vara en källa till långsiktig ångest och praktiska utmaningar. Ett exempel på tidig åtgärd är pubertetsblockerare, som försenar pubertetens oåterkalleliga förändringar till kroppen – de ger mer tid för att ta ett genomtänkt beslut och för vårdköerna att hinna komma ikapp. Förseningar av könsbekräftande vård leder till könsdysfori och i många fall psykisk ohälsa, eller värre.
Med könsmarkörer i personnumret räcker det ofta inte att presentera sig som sitt rätta kön
Föreställ dig att återuppleva puberteten med alla dess roliga erfarenheter och svårigheter, men att din kropp istället utvecklades på ett sätt som inte överensstämde med din könsidentitet.
Precis som alla andra upplever transpersoner oåterkallelighet och är mottagliga för ånger. Forskningen uppger att ungefär 1 av 100 personer som genomgår könskorrigering väljer att vända tillbaka. Alla som ångrar sin könskorrigering förtjänar både vår empati och vårt aktiva stöd, liksom personer som upplever ånger i andra viktiga områden av livet: äktenskap, karriärsbeslut eller tillräcklig tid med sina nära och kära.
Det finns återkalleliga åtgärder tillgängliga för både unga och vuxna transpersoner, men med könsmarkörer i personnumret räcker det ofta inte att presentera sig som sitt rätta kön. Det finns många situationer där man som transperson tvingas komma ut då man behöver använda sitt personnummer, vilket kan leda till trakasserier och hot.
Könstillhörighetslagen som snart kommer att behandlas av Riksdagen hjälper till med detta. Ända fram till 2012 krävdes det att man var steriliserad eller genomgick en oåterkallelig medicinsk procedur för att ändra sin juridiska könstillhörighet. Att ändra sin juridiska könstillhörighet kräver fortfarande offentliga medel och mycket tid i form av långa vårdköer. Men eftersom en juridisk ändring av könstillhörighet är helt återkallelig är den största källan till ånger en förlorad ansökningsavgift och eventuellt ett garderobsbyte.
I praktiken minskar det nya förslaget faktiskt utrymmet för ånger genom att utöka möjligheten för en individ att få verklig livserfarenhet av att leva och bli identifierad rent juridiskt som sitt önskade kön.
Trettiosju länder i Europa Rådets region har lagstiftning som tillåter juridisk könsbyte, Även här är återgångar sällsynta. Sverige bör anta lagförslagen, inte för att andra närliggande länder har gjort det, utan för att lagen redan är beprövad även i länder med mer långtgående lagstiftning.
Slutligen kan man fråga sig vad syftet är med att ha kön angivet i personnumret. För länge sedan var könsmarkören i passet eller körkort ett sätt att identifiera dig, inte definiera dig. Nu finns det inte samma behov. Det finns ingen som ber dig om legitimation när du använder toaletter eller går till gymmet. Det är redan olagligt att diskriminera på grund av kön. Könsseparerade data är viktigt för statistiska analyser som spårar jämställdhet och könsdiskriminering. Men enligt både SCB och Jämställdhetsmyndigheten, de två mest framträdande myndigheterna i det här fältet, blir påverkan av dessa ändringar till personnummer mycket begränsad.
Det är dags att modernisera könstillhörighetslagen och möjliggöra för människor att lättare leva som de är, med juridiska kön som stämmer, och utan anledning till ånger.
Carl Housten, ordförande HBTQ+Socialdemokrater Stockholm
Mara Evans, ledamot HBTQ+Socialdemokrater Stockholm
Diana Ghafour, ledamot HBTQ+Socialdemokrater Stockholm
Oskar Hallensjö, ledamot HBTQ+Socialdemokrater Stockholm
Kiyana Hakimi, ledamot HBTQ+Socialdemokrater Stockholm
Alize Hugozon, ersättare HBTQ+Socialdemokrater Stockholm
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
