Svårt att vara SVT när inte ens de mest populära programmen får godkänt.
Den första söndagen i mars står varje år runt 15 000 skidåkare på ett gärde utanför Sälen, redo att åka 9 mil skidor till Mora. De gör det för att uppmärksamma en halvsann historia om hur Gustav Eriksson (senare Vasa) för 500 år sedan mobiliserade män för att driva danska trupper ur Sverige.
Märkligt? Ja, men inte nog med det. Samma morgon trotsar uppåt miljonen människor sovmorgonen för att se spektaklet på TV! Tittarna njuter av att se trötta åkare som kämpar för att klara reptiderna och sörpla i sig en kopp varm blåbärssoppa vid någon av kontrollerna.Totalt såg över tre miljoner människor Vasaloppets sändningar i SVT förra året. Med Jacob Hård och Anders Blomquist som kommentatorer är själva tävlingen också höjdpunkten i långloppscupen Ski Classics som SVT sänt under hela vintern.
Det finns dock skäl till kritik mot Vasaloppet och SVT
Men alla är inte nöjda. I helgen skrev Johan Esk en krönika i Dagens Nyheter där han fokuserar på samarbetet mellan skid-Sverige, Vasaloppet och SVT. Med den klickvänliga rubriken ”SVT och Vasaloppet – en allians kletig som klistervalla” är man redo att läsa om ett scoop som kan bli nästa års guldspade. I stället ges en svårtolkad kritik där han å ena sidan älskar Vasaloppet och SVT:s sändningar, samtidigt som han å andra sidan målar upp Vasaloppsintresset som ett problem som SVT upprätthåller.
Det stora intresset gör nämligen att människor runt om i landet strömmar till landets motionsspår. Motionsspår som hålls igång av idrottsföreningar, eldsjälar och kommunala bidrag. Dumma SVT som får människor att motionera och engagera sig ideellt!
Det finns dock skäl till kritik mot Vasaloppet och SVT. Huvudsponsorn till Vasaloppet är ett bränsleföretag som gör sitt bästa för att bli folkkär och framstå som klimat- och miljövänlig. Detta trots det uppenbara hotet som koldioxidutsläppen och den globala uppvärmningen utgör mot Vasaloppets fortsatta existens. Det är heller inte ett evenemang som speglar Sveriges befolkning, med nästan 80 procent män och stora invandrargrupper underrepresenterade (dock inte norrmän, de är överrepresenterade både i startlistan och på pallen … ).
Vid premiäråret 1923 åkte Margit Nordin Vasaloppet. Hon blev den första och sista kvinnan att officiellt åka Vasaloppet på 58 år. Först 1981 blev det återigen tillåtet för kvinnor att delta i Vasaloppet och det dröjde till 1997 innan en officiell damklass infördes. Arbetet för att göra fler grupper inkluderade i Vasaloppet är viktigt för loppets överlevnad och då är det viktigt att påminna om historiens tabbar, som i dagens ljus framstår som både pinsamma och diskriminerande.
SVTs satsning Mot alla odds – stafetten får anses vara ett försök att tillgängliggöra Vasaloppet till fler grupper. Johan Esk tycker det är bra – stundom lysande – men sen får det vara nog, inte mer Vasaloppet i SVT enligt honom.
Kritiken känns igen sen tidigare och har hörts mot Melodifestivalen, Historien om Sverige eller till och med Den stora älgvandringen. De är bra och kritikern gillar det, men är det inte för satsigt?
Visst kan man tycka att vissa av SVT:s satsningar är svulstiga och stora, men oftast handlar det om program med miljonpublik. Och om inte ens de mest populära programmen i Sverige får vara bra och ha stora produktioner, hur ska då folk uppskatta public service? SVT är heller inte tondöva. Om intresset för Vasaloppet eller Melodifestivalen minskar, kommer de såklart att dra ned på satsningen och hitta nya programidéer.
Själv skulle jag gärna se Johan Esk som åkande reporter i nästa års Vasalopp.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
