Fyra åtgärder för att rädda den kulturella välfärden.
För femtio år sedan formulerades den svenska kulturpolitiken. För femtio år sedan fick Sverige också en ny regeringsform. Redan i vår viktigaste grundlags andra paragraf står det att “Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten”.
Koalition för kulturdebatt menar i sin nya antologi, “När taket rasar in”, att dagens kulturpolitik aldrig tidigare stått längre från regeringsformens mål.
Offentligt finansierad kultur avgörande för kulturell välfärd
Det svenska musikundret är självklar i det allmänna medvetandet. Sambandet mellan den offentligt stödda kulturen, kreativa näringar och samhällets hela produktivitet är mindre omtalad. Återkommande i samhällsdebatten lyfts att Europa och Sverige saknar innovationskraft. En långsiktig ekonomisk politik kräver nyfikna, nytänkande och skapande medborgare.
Varje år mäts hur lyckliga världens medborgare är. Rikedom måste kompletteras med en känsla av sammanhang och mening för att lycka ska uppstå. Kulturskapande, liksom idrott och hälsa, är en samhällsbyggande verksamhet.
Kulturen, folkbildningen och idrotten skapar mening för de många och fostrar talangerna som sedan kan komma att bli professionella. Den skattefinansierade kulturen ger svensken ett bättre erbjudande än brottslighet, ohälsa och ensamhet.
En annan av Sveriges grundlagar är yttrandefrihetslagen. Den prövas hårt i tider av kulturkrig och globalisering. Kulturskapare är en av de viktigaste professionella som hjälper medborgarna att stresstesta frihetens gränser. Kulturskaparnas frihet är ett mått på medborgarnas frihet.
Sex hinder för kulturell välfärd i Sverige 2024
Försämrade ekonomiska förutsättningar. Kulturbudgeten är 0,65 av regeringens totala budget. För två år sedan var den 0,72 procent. För varje år sjunker kulturbudgetens nominella värdet samtidigt som en allt större del av budgetkakan går direkt till rena drifts- och underhållskostnader för fastigheter, vilket också går ut över den kulturella kärnverksamheten.
Kulturministern Parisa Liljestrand pratar om att fler ben ska lösa den idag offentligt finansierade kulturens ekonomi och framstår i detta som okunnig om den multifinansieringsmodell som kulturen alltid arbetat med. Många av de offentligt finansierade kulturprojekten har en hög grad av egenfinansiering där många kulturskapare, som delfinansieras av det offentliga, sysselsätter andra kulturskapare och yrkeskategorier.
Var är näringslivet? Återkommande står förhoppningar om att näringslivet och rika filantroper ska bygga operahus och stå för andra kulturinsatser. Det är glädjande att Handelshögskolans rektor förstått bildningens och kulturens betydelse för samhället. Han är kritisk till det svenska näringslivets bristande bildningsnyfikenhet. Ett starkt bildningsintresse bland Sveriges näringslivstoppar hade säkert på nolltid kunnat fixa ett tak som rasat in på en stark svensk kulturinstitution. Jämför bara när Notre Dame brann i Paris.
Bristande kulturinvesteringar? En annan stor utmaning är bristande investeringar i kulturell infrastruktur. Som en jämförelse kan man sedan 90-talskrisen notera hur nya kulturinstitutioner växt fram en masse i våra nordiska grannars huvudstäder. Många välsedda ekonomer lyfter att vi sparat för mycket i ladorna och inte investerat tillräckligt i avloppssystem, vägar, järnväg, utbildning, välfärd. Till den listan behöver kulturen adderas.
Var är de rimliga politikerna? Armlängds avstånd är svårt. Idag är det Tidöpartierna som brister. Många kulturskapare vittnar om hur rädslan smyger sig in i konstens värld. Det höga tonläget från politiker och följare leder, enligt konstnärerna själva, till självcensur och tystnad.
Dränering av kulturens ekosystem. Regeringens sänkta statsanslag till studieförbunden innebär att en tredjedel av verksamheten försvinner, vilket är ett stort hot mot både bildningsnivån och den kulturella infrastrukturen i landet. Det drabbar både det professionella kulturlivet och breddkulturen.
Kultur och bildning hör ihop. Hur kulturen värderas i samhället påverkas också av att bildningslinjen förlorat slaget om skolan i det att färre barn och ungdomar får ta del av estetiska uttrycksformer. Eller att akademins humanistiska kurser får stå tillbaka.
Den digitala utvecklingen måste hanteras. Svensk media och kulturjournalistik har inte haft en rolig ekonomisk utveckling de senaste åren. Klickjournalistiken gynnar inte den
smalare kulturen, som behöver en intellektuell infrastruktur för att nå ut till publiken. Hur tjänster som Spotify eller Storytel mest gynnar kommersiella kulturskaparna är ett annat exempel på en av kulturens stora utmaningar.
Fyra politiska åtgärder som räddar den kulturella välfärden
- Det är dags för en fjärde översyn av den 50-åriga kulturpolitiken, som behöver titta på den digitala revolutionens påverkan på den offentligt stödda kulturen när det kommer till upphovsrätt och ersättning, armlängds avstånd med mera.
- Tillsätt ett bildningslyft. Stoppa åderlåtningen av folkbildningen och återställ finansieringen till 2023 års nivå och sätt ord på bildningens betydelse för demokratin.
- Ta ett ökat ansvar för kulturpolitiken. Respektive politiskt parti måste ta sitt ansvar för att ta kulturpolitiken på allvar. Regering, opposition och medborgare har ett ansvar att kulturdebatten bygger på fakta och respekt för kulturskapare.
- Satsa resurser på kulturen. Stoppa kulturbudgeten årliga nominella minskningar. Våga investera för framtidens medborgare genom att vårda gamla, och satsa på nya kulturorganisationer och – institutioner.
Anna Livion Ingvarsson, verksamhetschef Ideell kulturallians
Annica Dahl, förbundssekreterare, ABF
Ann Mari Engel, ordförande Skådebanan Riks
Calle Nathanson, koncernchef ABF Stockholm
Fredrik Hedlund, förbundsrektor studieförbundet Sensus
Fredrik Lindegren, kulturchef Folkets Hus och Parker
Gertrud Sandqvist, ordförande Riksförbundet Sveriges Konstföreningar
Mårten Sandén. ordförande KLYS
Ola Bo Larsson, Kulturansvarig tankesmedjan Arena Idé
Per Hasselberg, verksamhetsledare Folkrörelsernas Konstfrämjandet
Sara Edström, ordförande Konstnärernas Riksorganisation
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
