debatt Fler bör fråga sig varför staten ska ha makten för att kunna förhindra lokala eller regionala nivåer att agera inom ramen för flyktingmottagning. Globala identiteter kan vara en lösning, skriver Vladan Lausevic, liberal debattör.
Att människor ska få mer frihet för sin rörlighet handlar om både globala och lokala lösningar. Men tyvärr tenderar diskussionerna att vara centrerade till staten-landet genom begrepp som »kontroll«.
Snart närmar sig EP-valet och från liberalt håll bör man ta fram en radikal approach för migration och rörlighet genom berättelser om decentralisering. Istället för »mer samarbete, kommunikation som fokuserar på mellanstatlighet finns behovet av ökad bestämmanderätt för städer och regioner.
I sin tur kräver det en ny syn på suveränitet, medborgarskap och institutioner inom ramen för det europeiska flernivåstyret.
När flyktingbåten Aquarius sökte hamn i Italien fick man grönt ljust från bland annat staden Palermo. Men Italiens regering satte stopp för beslutet och båten fick vända och söka skydd i Spanien.
Det återspeglar samtidigt paradoxer i den globala konstitutionalismen i form av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
- Det är en mänsklig rättighet att söka asyl och emigrera men inte att immigrera och röra sig fritt globalt.
- Stater har skyldighet att hjälpa flyktingar men har också legitimitet att vägra hjälpen och att tvinga individen till en viss identifikation bestämd ovanifrån (assimilering).
Samtidigt råder en global utveckling där allt fler storstäder är globaliserade genom ekonomiska flöden, institutionella nätverk och har mångfaldig befolkning.
Från liberalt håll borde man analysera framtidens rörlighet genom att ändra på dagens institutionella system. En lösning vore att alla människor har sin suveräna identitet (self-sovereign identity eller SSI).
Det skulle innebära att vi alla har våra identiteter i digital form som genom blockchainteknologins säkerhetssystem. På det sättet behöver ingen människa vara papperslös, statslös eller identitetslös.
Vidare, det räcker inte med att argumentera att ett land, som Sverige, ska ha öppna gränser.
Den liberala synen på världsekonomin och fortsatt ekonomisk globalisering måste lägga mer fokus på behovet av global fri rörlighet och därmed medborgarskap som kan gestalta sig genom SSI.
EU är också en union av miljontals städer och regioner som utan större problem skulle kunna hantera den humanitära migrationen bättre.
Också när det kommer till humanitär migration behövs nya synsätt. Fallet med Aquarius visade på att lokala beslutsnivåer var villiga att ta emot flyktingar medan den statliga var emot.
Fler bör fråga sig varför staten ska ha makten för att kunna förhindra lokala eller regionala nivåer att agera inom ramen för flyktingmottagning?
Ofta framförs kommunikationen om att »hela EU« måste hjälpas åt men även den kommunikationen är mer statscentrisk. För EU är också en union av miljontals städer och regioner som utan större problem skulle kunna hantera den humanitära migrationen bättre.
Decentralisering av europeisk governance för humanitär migration skulle innebära flera fördelar.
Först och främst att den lokala nivån får besluta om man kan ta emot människor och i så fall hur många. Den lokala nivån är också mer konkret och naturligare när det kommer till mellanmänskliga relationer och samspel samt lokala program för integration och inkludering.
Politiker och medborgare kan komma i kontakt med flyktingar via videolänkar och samtala innan mottagningsprocessen. Dessutom, den lokala nivån kan samverka med både EU-nivån liksom den globala nivån vilket gör den institutionella processen »glokal« i hanteringen av humanitär migration.
Därför behöver den liberala kommunikationen inför EP-valet lägga fokus på decentralisering och frihet.
Lagligare och säkrare migration gynnar fler människor och där behöver städernas roll bli allt viktigare. För det handlar om både fortsatt reducering av global fattigdom liksom om mänsklig säkerhet.
Vladan Lausevic kandiderar i Liberalernas rådgivande val inför EP-valet 2019
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
