kolumnen Det är ett politiskt ansvar att se till att utsläppen som förstör klimatet minskar. Forskningen för att odla kött måste därför få ökat stöd, skriver Jonas Sjöstedt.
Reklam är ofta tröttsam och enkelspårig. Men någon enstaka gång träffar reklammakarna rätt och fångar något i sin tid. Något vi kan känna igen oss i. Själv kunde jag inte låta bli att le åt hamburgerkedjans Max reklamfilm där pappan Steven, som älskar kött och äter kött till varje måltid, i god tro proppar i sig en hamburgare gjord på plant beef beställd av en småleende dotter. Köttkonflikten går igenom många familjer, och de vegetariska ersättningarna till kött har blivit allt bättre. Många lagar två lasagner hemma, en med vegofärs och en med köttfärs, men efteråt är det inte alltid så enkelt att skilja dem åt genom att smaka på dem.
Många ogillar djupt att bli uppfostrade om vad de äter vare sig det sker av Miljöpartiet eller sina tonårsdöttrar.
Om det finns en elefant i rummet i klimatdebatten så är det köttet. Få saker är så känsliga som att ha synpunkter på vad folk äter. Ska vi inte får grilla? Ska vi skämmas för att vi tar en varmkorv på Pressbyrån? Ska fläsk med löksås och julskinka bort från våra middagsbord? Vanor är starka när det gäller mat. Maten tillhör livets goda, många tycker helt enkelt att kött är gott. Förnuftsargumenten om klimatet, hälsan och djurfabrikerna talar för att minska köttätandet kraftigt eller sluta helt. Men folk funkar inte så, och många ogillar djupt att bli uppfostrade om vad de äter vare sig det sker av Miljöpartiet eller sina tonårsdöttrar.
Man märker det på partierna. När det gäller elektrifiering av stålindustrin, byggnormer och elbilar går det att lägga långtgående förslag. Men när det gäller köttet tassar man, rädda att stöta sig med väljarna.
Men fakta talar för sig själva. Vi kommer inte att klara klimatet om vi inte minskar köttkonsumtionen. Den globala köttindustrin står för 14–18 procent av utsläppen av växthusgaser, lika mycket som hela transportsektorn. I Sverige äter vi dubbelt så mycket kött som den genomsnittlige världsmedborgaren, och köttätandet har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Men möjligen har det skett ett trendbrott, sedan 2017 äter vi faktiskt lite mindre kött och det är det importerade köttet som köps allt mindre i våra butiker. Det är en liten men tydlig positiv förändring.
Det har blivit enklare och roligare att äta vegetariskt. Man måste inte hålla sig till grönsaker även om det är nyttigt. Havremjölk, quornfiléer och färs gjord på soja eller ärtor har för många blivit vardagsmat. Produktutvecklingen är snabb och ger nya möjligheter för vår jordbruksnäring att ta fram nya nyttiga livsmedel och hitta nya marknader. Men jordbrukspolitiken har inte hängt med. EUs jordbrukspolitik är vår jordbrukspolitik. Den öser fortfarande in pengar i djurfabrikerna och de stora livsmedelsföretagen. Mycket går som subventioner till de djurindustrier som orsakar så stora utsläpp av växthusgaser. En mycket liten del går till att utveckla alternativen till köttproduktion. Jordbukslobbyn har stor makt i EU och de använder den för att försöka bevara stöden till djurfabrikerna. De försöker aktivt ändra lagstiftning i EU och olika länder för att vegetariska alternativ inte ska få kallas burgare och korv.
Borttagna subventioner till köttindustrin och utvecklade vegetariska alternativ som ersättning är två viktiga steg för att få ned konsumtionen av kött och minska utsläppen. Men många kommer att vilja äta kött även i framtiden. Med ny teknik kan det bli möjligt utan att plåga djur och utan att förstöra klimatet. Utvecklingen för att odla kött i laboratorier och fabriker gör snabba framsteg. Kött från celler som får växa till i näringslösning i slutna system finns redan att köpa kommersiellt, dock inte i EU. I Singapore började försäljningen av odlad kyckling i december förra året. Där kan du köpa kycklingnuggets som inte har krävt att någon kyckling slaktas.
Det tätbefolkade Singapore som är starkt importberoende av livsmedel är ett av de länder som går i spetsen för utvecklingen. Men forskning och produktion av odlat kött utvecklas snabbt i fler delar av världen som USA och Israel.
EU och Sverige riskerar att halka långt efter när det gäller att ta fram odlat kött. EUs regler för att godkänna den här typen av livsmedel är krångliga och tidskrävande. Subventionerna går till köttindustrin som bromsar utvecklingen politiskt. Företaget Eat just som låg bakom den odlade kycklingen i Singapore har sina rötter i Nederländerna. Men skeptiska myndigheter och krångliga EU-regler gjorde att den nya produkten inte lanserades här utan i Asien.
Lönsamheten för odlat kött kommer att växa när volymerna ökar och produktionen blir storskalig. De möjliga fördelarna är mycket stora. Utsläppen av växthusgaser kan minimeras. Åtgången av vatten och landanvändning kan minska dramatiskt. Vi kan bli av med en etiskt oförsvarlig djurindustri och dess antibiotikaanvändning. Vi kan ändå fortsätta äta kött om vi vill det.
Det är ett politiskt ansvar att se till att utsläppen som förstör klimatet minskar. Att bejaka odlat kött och vegetariska alternativ är en nödvändighet. EUs krångliga regler, politiska skepsis och missriktade subventioner måste förändras. Forskningen för att odla kött måste få ökat stöd. Forskningen behöver vara offentlig och tillgänglig för att makten över den nya maten inte ska hamna hos ett par privata storföretag.
En viss köttproduktion kommer att finnas kvar under överskådlig tid. Vissa produkter är svåra att ersätta. Jag hoppas att det blir ännu mer närodlat och ekologiskt. Alternativen kan ersätta det mesta av det kött vi äter. Men då krävs en politik för hur det ska gå till, det saknas idag.
Om några år hoppas jag att Steven i Max reklamfilm kan bli bjuden på en köttburgare av sin dotter, en burgare av odlat kött.
Jonas Sjöstedt är före detta partiledare för Vänsterpartiet och kolumnist hos Dagens Arena.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
