Lagen behöver uttrycka vad som är okej sex och inte. Och #metoo visar att det är dags att regeringen lägger fram det nya förslaget till våldtäktslagstiftning, skriver den socialdemokratiska riksdagsledamoten Lawen Redar.
Just nu sprids hashtaggen #metoo som en löpeld över sociala medier. Syftet, att visa på hur många kvinnor som blivit utsatta för trakasserier och övergrepp, kunde inte ha demonstrerats tydligare.
Fastän kampanjen är en reaktion på skandalen kring filmproducenten Harvey Weinstein, har den kommit att belysa hur många kvinnor som lever i tystnad efter övergrepp och det nödgade behovet av en normförskjutning.
Det torde inte förvåna någon hur illa läget är. Den nationella trygghetsundersökningen visar att andelen som uppger att de blivit utsatta för sexualbrott ökar och att utsattheten är störst bland unga kvinnor mellan 20 och 24 år.
På frågan om man har blivit utsatt för ofredande eller påtvingat sexuellt angrepp hemma, på jobbet, i skolan eller på någon allmän plats svarade drygt 129 000 personer: ja.
Det ska då tilläggas att frågan är känslig och därför svår att föra statistik om. Dessutom visar undersökningen att sexualbrotten är en brottstyp där det är vanligt med upprepad utsatthet. Drygt en tredjedel anger att de blivit utsatta mer än en gång.
Även som sexualbrott utgör ett brett spektrum av brott, och inte bara brottet våldtäkt, så menar jag att det är där vi måste börja om vi ska kunna göra en normförskjutning och åstadkomma en större samhällsförändring.
Andelen som uppger att de blivit utsatta för sexualbrott ökar och att utsattheten är störst bland unga kvinnor mellan 20 och 24 år.
Än idag krävs det misshandel, våld, hot, tvång eller särskild utsatthet för att en handling ska anses utgöra en våldtäkt.
Det är också tydligt att många har svårt att beskriva vart gränsen går, när brottet är fullbordat och vem som bär ansvar. Så behöver det inte vara.
Straffrätten har en särskild roll att förändra beteenden. Här finns en möjlighet till en stor normförskjutning. I våras lämnades nämligen ett förslag till regeringen om hur en våldtäktslagstiftning kan se ut.
Om den istället utgår från frivillighet och samtycke och inte misshandel, hot, tvång eller särskild utsatthet kommer lagen att säkra kvinnans rätt till sin kropp och integritet. Är den sexuella akten inte frivillig så är det en våldtäkt.
Lagen behöver uttrycka vad som är okej sex och inte. På så sätt kan vi även arbeta med de förebyggande insatserna som behöver utgå ifrån en ny norm.
Det ska vara lätt för pedagoger, skolpersonal, lärare, fritidsledare och kuratorer att beskriva gränsdragningen och rätten till kroppslig integritet.
Rättskedjan behöver nya verktyg och regeringen behöver komma med det nya lagförslaget.
Trakasserierna och övergreppen måste få ett slut. En ny lag är ett viktigt steg i den riktningen.
Lawen Redar är riksdagsledamot för Socialdemokraterna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
