Sverige har skyldighet att ge permanenta uppehållstillstånd till människor med skyddsskäl så att etableringen kan börja. Kvinnor och barn måste få en laglig väg till Sverige genom utökade möjligheter till familjeåterförening, skriver riksdagsledamoten Lawen Redar (S).
Den globala migrationskrisen nådde Europa hösten 2015 när över 1 255 600 tredjelandsmedborgare passerade unionens yttre gräns. EU:s stats- och regeringschefer betonade då att de omfattande räddningsoperationerna på Medelhavet skulle vara av främsta prioritet.
Att lika konsekvent komma överens om en gemensam mottagarpolicy visade sig vara betydligt svårare. Två tydliga läger bildades i Europeiska rådet. Medlemsstaterna för en »volontary« fördelning och de som krävde en »mandatory« fördelning. På presskonferensen innan toppmötet skrek Robert Fico, Slovakiens premiärminister, inför världens kameror: »There will be no mandatory quotas! I repeat: there will be no mandatory quotas!«
Dalia Grybauskaité, Litauens president, menade att medlemsstaterna inte ska tvinga en person till ett land den inte vill vara i. Diskussionen om medlemsstaternas »attraktivitet« för migranter bidrog till en ytterligare polarisering. Två nya läger bildades. Medlemsstater som ansåg att de redan hade tagit emot för många och medlemsstater som menade att de inte har erfarenheter av nyanlända. Europeiska rådet kom allt längre ifrån en gemensam lösning.
Mot denna bakgrund återkommer jag till författaren Göran Rosenberg tal i samband med riksdagens öppnande i september 2015. Han sa: »Alla inser nog att i ett Europa med öppna inre gränser och en gemensam yttre gräns kan det bara finnas ett gemensamt europeiskt svar på flykting- och migrationskrisen. Eller inget svar alls.«
Två år senare, en medlemsstat mindre och med fem länders uppsatta identitets- och gränskontroller pågår arbetet fortfarande att söka gemensam lösning. Sedan EU:s överenskommelse med Turkiet har flertalet partnerskapsprogram med enskilda ursprungs- och transitländer påbörjats. Det kritiserade samarbetet med Libyen antogs vid ett informellt toppmöte i Malta och i skrivande stund diskuteras fler tredjelandsamarbeten.
Migrations- och flyktingpolitiken måste genomsyras av långsiktighet och välplanerad etablering.
Medan Schengens yttre gränser håller på att förstärkas, arbetar den Europeiska kommissionen med förslaget om en harmoniserad asyl- och migrationslagstiftning. Den mest omdiskuterade frågan är hur EU, i brist på lagliga vägar och med stärkta yttre gränser, ska tillförsäkra enskild möjligheten att få sin sak prövad och rätten att inte bli utvisad eller avvisad när dennes liv eller frihet hotas, det vill säga den så kallade asylrätten.
Socialdemokratins svar är att det inte längre är möjligt för Sverige att ha en lagstiftning som väsentligen skiljer sig från övriga EU länders. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har under EU-förhandlingarna verkat för en gemensam migrationslösning med lagliga vägar, rättssäkra prövningar och alla länder ska vara med och dela på ansvaret. Utan gehör och med rädsla för att Sverige med generösare migrationspolitik ska behöva tackla frågan självt, anger partistyrelsen i riktlinjerna att frågan om familjeåterförening och permanenta uppehållstillstånd fortsättningsvis ska hanteras på EU nivå.
Den nationella utlänningslagen ska formas efter en gemensam europeisk migration- och asyllagstiftning. Det blir alltså varken en återgång till den tidigare utlänningslagen eller ett permanentande av den tillfälliga lagen.
Bedömningen må vara nödvändig och riktig. Alla medlemsstater ska påtvingas skyldigheten att agera i en tid då det råder global migrationskris. Men en harmoniserad lagstiftning förutsätter, med partistyrelsens fulla kännedom, en överenskommelse med medlemsstater som vars företrädare uppvisat långtgående restriktivitet och ovilja till gemensamt ansvarstagande.
I värsta fall lyckas medlemsstaterna enbart enas om hanteringen av de yttre gränserna. Får Orbán, Szydło och gänget diktera ordningen så blir dessutom den svenska migrationslagstiftningen deras verk. Vägen fram måste därför inrymma alternativ.
Att permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening ska vara huvudregeln för den som har skyddsskäl är för de flesta en självklarhet. Lika självklart är det att migrations- och flyktingpolitiken ska genomsyras av långsiktighet och välplanerad etablering.
I en tid av krig, säkerhetspolitiska utmaningar och fler människor på flykt sedan andra världskriget åligger det oss att även fortsättningsvis hjälpa till. Att betydligt öka kvotflyktingarna till Sverige parallellt med arbetet med en harmoniserad lagstiftning, utgör en nödvändighet för att asylrätten ska värnas och att fler länder ska ta ansvar.
Därefter kommer vi till den känsligare frågan: är det möjligt för Sverige att gå före?
Med förstärkta yttre gränser, flyktingöverenskommelser med tredjeland och fem uppsatta id- och gränskontroller kommer antalet migranter att betydligt minska till Sverige. 2016 års siffror visar redan på en kraftig nedgång.
Osäkerhet råder givetvis kring lägesutvecklingen i Ukraina, den antidemokratiska utvecklingen i Polen och Erdogans Turkiet. Det finns ingen garanti att 2015 års situation aldrig kommer att uppstå igen, men mycket tyder på att åtgärderna på europeisk nivå har inneburit begränsning av migranters möjlighet att röra sig i Europa. Detta måste en socialdemokratisk partiledning ta i beaktan, lika mycket som att Sverige nu har tagit emot över hundratusen människor som har skyddsskäl och därmed anledning att få stanna.
Lyckas Orban diktera ordningen står vi inför ett dilemma. Den svenska rättighetsstandarden kommer avsevärt att sjunka samtidigt som få migranter kommer hit. Det är inte heller mycket som tyder på att id- och gränskontrollerna kommer att tas bort inom en snar framtid. Därför är min bestämda uppfattning att Sverige har skyldighet att ge amnesti i form av permanenta uppehållstillstånd till de människor som har skyddsskäl så att etableringen på riktigt kan börja samt att kvinnor och barn får en laglig väg till Sverige genom utökade möjligheter till familjeåterförening.
Som Stockholms stads partidistrikts förhandlingsledare migrationsfrågor ser jag fram emot fortsatta diskussioner. Vi ses på partikongressen!
Lawen Redar, riksdagsledamot (S)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
