Vi, som en gång kallades ohållbara, är i dag värdefulla medborgare. Det skriver Lejla Hastor (statsvetare).
Det är mer än 20 år sedan cirka 80 000 människor flydde till Sverige från ett krigshärjat Bosnien. Vissa placerades på hotell i Stockholm, andra på före detta sinnessjukhus i Östergötland och några av oss spenderade våra första nätter i Sverige i stora militärtält. Men vi var i trygghet. Vi kunde stanna upp och sluta fly från kulor, våldtäkter och det ofattbara som hade hänt. Då andra länder stängde sina gränser tog Sverige emot oss när vi behövde skydd som mest.
Så som i dag, rådde även då lågkonjunktur i landet. Ett främlingsfientligt parti satt i riksdagen och det var många som var öppet kritiska mot den flyktingström som anlände till Sverige. ”Det finns inga resurser”, ”de vill åt våra skattepengar”, ”det är väl inte så farligt i Bosnien”, åsikterna var många men eniga. Den massiva invandringen var inte bra för Sverige.
I år förväntas cirka 60 000 flyktingar från Syrien komma till Sverige. Och återigen höjs rösterna om invandringens faror. Men nu tillhör de inte längre enbart främlingsfientliga partier. Förra veckan presenterade även moderaterna, med migrationsministern Tobias Billström i spetsen, ett initiativ för att minska invandringen till Sverige.
Är invandringen verkligen så farlig för Sveriges ekonomi? Existerande forskning om invandringens kostnader vs. intäkter ger olika resultat beroende på vilka variabler som tas med. Å ena sidan kostar det staten pengar att ta emot invandrare, å andra sidan skulle inte 200 000 nya arbetsplatser ha skapats om det inte hade varit för småföretagare med invandrarbakgrund. Det finns alltså inga resultat som pekar på att invandringen är enbart av ondo för Sveriges ekonomi. Men det finns svar på hur kostnader som uppstår i och med invandringen kan minskas och istället leda till intäkter.
Jan Ekberg, professor i nationalekonomi, och författaren till rapporten ”Invandringen och de offentliga finanserna” konstaterar i sin rapport att invandringens kostnader inte beror på hur många som Sverige släpper in, utan på hur stor andel av invandrarna som arbetar. Kan vi höja sysselsättningsgraden försvinner kostnaderna. Sysselsättning är nyckeln till ett hållbart Sverige. Att minska invandringen löser ingenting.
Även om Moderaterna halverar invandringen i framtiden kommer det inte att påverka Sveriges ekonomi positivt om det inte finns förslag på hur den andra halvan som får komma in ska integreras. I stället för att leta lösningar till att minska invandringen borde resurser satsas på mer forskning kring snabbare integration och vägar till arbeten. Det finns i dag tillräckligt med framgångshistorier för att genomföra omfattande studier kring varför vissa grupper har lyckats och dra viktiga lärdomar från det, bosnierna är ett tydligt exempel på det.
För vad hände med de 80 000 bosniska flyktingar som förväntades ruinera Sverige under 1990-talet? De är i dag är en av de bäst etablerade invandrargrupperna i samhället. Redan efter några år i landet uppnådde de mer än 85 procent sysselsättningsgrad i flera av landets regioner och 20 år senare förvärvsarbetar hela 81 procent av de högutbildade födda i Bosnien-Hercegovina. Bosnierna är i dag också den största invandrargruppen på de svenska högskolorna och många är aktiva inom svensk politik och näringsliv. Vi, som en gång kallades ohållbara, är i dag värdefulla medborgare.
Att minska invandringen kommer inte att lösa Sveriges problem, det kommer heller inte att integrera de som i dag står utanför det svenska samhället. Kunskap om vad som bidrar till bättre integration är däremot en nödvändighet för ett hållbart Sverige. Att Tobias Billström väljer att plocka kortsiktiga poäng på det främlingsfientliga bakgrundsbruset säger något om honom, inte om verkligheten.
Lejla Hastor, kom till Sverige på 90-talet och är i dag statsvetare som jobbar med internationellt utvecklingssamarbete.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
