“Det är oacceptabelt att politiker spelar ett spel med min farsas väl och ve som insats”, skriver Kommunals Lena Ezelius.
Abborre, det låter ju kul, fnissade farsan. Han hade just fått ett häfte på 45 dubbelsidiga A4-ark där olika hemtjänstföretag presenterade sig, Abborre var det fjärde företaget i häftet och det var ungefär så långt som farsans intresse att välja hemtjänst räckte.
Vi systrar var däremot mer intresserade. Vi hade väntat och planerat frågor fram till den dag då biståndsbedömaren skulle göra hembesök hos farsan och han skulle få hemtjänst beviljad. Två år hade nästan gått sedan mamma dog och farsan lämnades kvar efter 70 års äktenskap. Mamma var kittet i släkten. Hon kom ihåg alla barn, barnbarn, barnbarnsbarn och barnbarnsbarnbarns födelsedagar och namn. Men utöver det fungerade hon också som både minne och organisatör för vår farsa.
Farsan har en stark fysik för att vara 95 år. Men han är rätt ”seg i kolan”, som vi systrar brukar säga. Han glömmer bort saker, går vilse, tappar bort saker prylar och så vidare. I två år har vi systrar försökt att finnas till för både farsa och våra egna familjer samtidigt, men nu började situationen bli lite ohållbar och vi förstod att vår farsa skulle behöva få hjälp av hemtjänsten.
Farsan vill ha kommunens hemtjänst, förklarade jag för biståndsbedömaren.
Svaret jag fick var att ”den inte finns i det här området”.
– Men det måste väl finnas med som alternativ, det är väl valfrihet? undrade jag.
Jo, visst, sa biståndsbedömaren. ”Vi kan ju inte neka, men det finns i ingen kommunal hemtjänst i det här området”.
Det är inte lätt att sätta sig in i val av hemtjänst. Ett val som som känns oerhört viktigt. Att ens älskade farsa ska få en trygg och bra omvårdnad måste vara en självklarhet. Men till sin hjälp får man en bunt glättiga presentationer som gjorts av företagen själva. Så ser verkligheten ut.
Hur ska vi få reda på om ”Giti Himlaänglar AB” eller ”Abborre hemtjänst städ & personlig assistans AB” är bra företag? Hur ska de äldre och vi, de anhöriga, kunna veta om företaget har kollektivavtal? Har de anställda trygga anställningar?
Det fanns 138 hemtjänstföretag på den senaste listan i Stockholms stad. 68 av dessa saknar kollektivavtal. Vem gör seriositetskontroll av företagen? Hur ser tillsynen av de här företagen ut? Vilka krav finns på de företag som utför hemtjänst i Stockholm?
Ingen av dessa frågor kunde biståndsbedömaren ge oss något som helst svar på.
Min farsa äger inte själv förutsättningarna som krävs för att välja hemtjänst. Så om det blir valfrihet efter hans förutsättningar blir det inget val, han hamnar i den gruppen som gjort ”ickeval”. Det som händer då, med de nya reglerna, är att det hemtjänstföretag som vunnit lottningen att vara ickevalsalternativ den månad farsan får hemtjänst blir den utförare han får.
Blir det kanske Macorena HB (som är en förkortning av Maximal Consensus i Renhetens Namn)? Eller någon annan? Blir det Abborre? Vuxna människor med förtroendeuppdrag som politiker spelar ett spel, låter lotten avgöra, med bland annat min farsas väl och ve som insats. Finns det inget förnuft som kan sätta stopp för det här?
Lena Ezelius är förutom anhörig till en hemtjänstbrukare i Stockholm också ordförande för Kommunals Gullmarsplan i Stockholm.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
