Polisyrket måste bli ett mer attraktivt yrke med bättre anställningsvillkor och arbetsmiljö, inkluderat bättre löner. Där måste regeringen satsa de resurser som krävs, skriver Polisförbundets ordförande Lena Nitz.
Sverige har en professionell polis som under senare år har brottats med en rad problem. Polisens förmåga att utreda och klara upp brott har starkt kritiserats. Förra året lämnades tio procent färre utredningar till Åklagarmyndigheten. Samtidigt har den svenska polisen fått mycket beröm för agerandet kring terrorattentatet på Drottninggatan den 7 april i år.
Den trygghet som poliserna ska upprätthålla är en viktig beståndsdel i vårt svenska välfärdssamhälle. Och den svenska poliskåren kan kraftsamla när det verkligen krävs. Det har vi sett tydliga bevis för under attentatet på Drottninggatan i Stockholm.
Polisens förmåga skiljer sig dock åt i olika delar av landet och beroende av brottstyp. Vissa lever sida vid sida med den ökande gängkriminaliteten i förorten. Andra lever långt ifrån den sortens bekymmer, men också långt ifrån närmaste öppna polisstation.
Polisen har också i många år haft en situation där mängdbrott läggs på hög. De senaste åren har problemen eskalerat vilket märks i statistiken. För några år sedan lämnade polisen över mer än 200 000 ärenden per år till åklagare. Förra året var antalet nere på färre än 150 000. Under årets första månader har dock kurvan börjat peka svagt uppåt, men väldigt mycket arbete återstår.
Skickliga, engagerade och inte minst erfarna poliser är en nyckelfaktor för ett tryggt samhälle. Men en tuff arbetsmiljö i kombination med alltför låga löner har lett till att poliskåren dräneras på erfarenhet och kompetens. Förra året var det 950 poliser som lämnade varav bara omkring hälften gjorde det på grund av pension. Den utvecklingen har fortsatt även i år. Samtidigt misslyckas man med att fylla platserna på polisutbildningen.
Polisförbundet arbetar för att hela Sveriges polis ökar sin förmåga att klara upp fler brott. Och då är fler poliser, med rätt förutsättningar, en viktig nyckel. För att minska avhoppen, locka tillbaka fler som slutat och attrahera nya att vilja bli polis krävs en uppvärdering av polisyrket.
Att uppvärdera polisyrket lönemässigt är den enskilt viktigaste åtgärden för att åtgärda poliskrisen.
Vi ser idag en bred politisk vilja att satsa på polisen. Socialdemokraternas plan för fler poliser och ökad trygghet som presenterades på (S)-kongressen före påsk gav tydliga besked om att man vill utbilda fler poliser. Den gav även besked om att polisyrket måste bli ett mer attraktivt yrke med bättre anställningsvillkor och arbetsmiljö, inkluderat bättre löner. Där måste regeringen satsa de resurser som krävs. Att uppvärdera polisyrket lönemässigt är den enskilt viktigaste åtgärden för att åtgärda poliskrisen.
För en än mer professionell polis krävs dessutom:
Ett yrke som utvecklas. Kraven på vad en polis ska kunna får inte sänkas. Tvärtom. En högskoleutbildning för poliser är ett ytterligare steg för att stärka professionen och för att uppvärdera yrket. Polisens arbete bör i högre grad bygga på forskning och beprövad erfarenhet. En akademiskt lärande organisation effektiviserar verksamheten och utvecklar förbättrade arbetsmetoder.
Ledarskap och administrativt stöd. Chefer i polisen måste få ett tydligt mandat att leda arbetet och till exempel rekrytera sin egen personal. Den ökade administrativa bördan måste också minska för alla poliser. Många poliser tillbringar idag oförsvarligt mycket tid vid kopiatorn eller rapporterar i olika datasystem när de istället skulle kunna finnas ute bland människor.
Lokala prioriteringar. För att möta medborgarnas behov måste polisens analyser och prioriteringar göras på lokalpolisområdesnivå utifrån lokala problembilder och verksamhetsanalyser. I storstad ser problemen ut på ett sätt, i glesbygd på ett annat. För att lösa problemen måste polisen samverka ännu mer med socialtjänst, skola och kommun. Det kan göras på olika sätt, men det måste alltid vara tydligt vilket ansvar som åläggs vem.
Minskat hot och våld mot polisen. Samhället måste kunna skydda sin egen personal. För att få stopp på våldet mot blåljuspersonal behövs tydligare lagföring och snabbare processer. Det behövs även starkare lagstiftning så att poliser som drabbats av våld ska kunna få ersättning.
Att polisen fungerar är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Därför är satsningar på polisen i allra högsta grad ett intresse för hela Sverige. En poliskår med förutsättningar att göra ett bra jobb är en avgörande del av samhällsbygget.
Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
